Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annan och större betydenhet, än den Kongl.
Landtbruksstyrelsen vill låta påskina, eger en väsentligen olika
beskaffenhet med det oftast i hufvudsaklig mon binäring åt
landt-bruket utgörande fisket inom öfriga delar af riket, derigenom
att det, i motsats mot det senare, gifver upphof åt
betydande förädlingsverk och en storartad fiskhandel
samt ett sjöfart liknande storsjöfiske i Nordsjön,
hvilket allt åter måste fordra en helt olika omvårdnad från
statens sida. Bohuslänska hafsfisket har inga
beröringspunkter med landtbruket, men dess fler med handel,
sjöfart och industri*), hvarföre man i bohuslänska
skärgården måste önska, att Kongl. Landtbruksstyrelsen liksom
Kongl. Landtbruksakademien icke måtte få någon befattning
med bohuslänska hafsfisket, utan att detta fortfarande måtte
få sortera under Kongl. Kommerskollegium, ända till dess
att Göteborgs och Bohus läns landstings underdåniga
framställning år 1882 om en särskild oaftönt fiskeristyrelse
efter holländskt och skotskt föredöme kan vinna Eders
Kongl. Maj:ts nådiga bifall**).
Förläggandet af bohuslänska hafsfiskets administration
under Kongl. Landtbruksstyrelsen och öfverlåtandet i
samband dermed af rådgifvareskapet för samma fiske åt
Landt-bruksrådet måste slutligen ingifva så mycket större
betänkligheter som Kongl. Landtbruksstyrelsen i sina utlåtanden
röjer nära nog fullständig obekantskap om
hafsfiskebedrif-tens beskaffenhet och medlen för dess upphjelpande samt
*) Se ofvan sid. 24—25, 83—84, 92, 100. Till
statsrådsprotokollet öfver civilärenden för den 2 Mars 1875 anförde dåvarande statsrådet
och chefen för Kongl. Civildepartementet om bohuslänska hafsfisket att det
“snarare kunde uppfattas som binäring till utrikes sjöfarten, hvilken
detsamma till följd af sin natur närmar sig och med hvilken det har många
beröringspunkter*. (Utg. anm.)
**) Se ofvan sid, 14, 17—18, 19—20, 90—98. — För
Kommerskollegiets fortfarande befattning med bohuslänska hafsfiskebedriften talar
bland annat den omständigheten, att då samma bedrift, allt ifrån det
Bohuslän blef svenskt, sorterat under nämnda kollegium, dettas arkiv ock
innehåller snart sagdt alla äldre handlingar af värde för bedriftens
administration. (Utg. anm )
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
