Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Likasom det binäring åt landtbruket och enskild
egendom utgörande fisket uti hushållningssällskapen redan har
ganska lämpliga lokalrepresentationer och i det föreslagna
landtbruksrådet kanske kan få en central sådan för hela
riket; så behöfver ock det egentliga hafsfisket egna lokala
representationer med samma sjelfstäudighet i fråga
om både verksamhet och medel som
hushållningssällskapen, om ett tillfredsställande tillstånd för
hafsfiskebedriften skall ernås.
Decentralisation är alltså i främsta rummet af nöden,
på det att de lokala förhållandena må kunna göra sig
gällande, och böra de nu redan ett fjerdedels århundrade
gamla stridigheterna mellan fiskeribyråkratiens och
fiskeri-idkarnes intressen få ett godt slut genom inrättandet af
en egen fiskeriadministration för hafsfisket af sådan
beskaffenhet att genom densamma fiskerinäringens och
fiskarbefolkningens bästa blifver den ledande grundtanken för den
offentliga verksamheten till samma fiskes förkofran *).
För bohuslänska hafsfisket har en sådan anordning
länge varit eftersträfvad och funnit ett uttryck i den
underdåniga ansökan från Göteborgs och Bohus läns Landsting,
som år 1882, i öfverensstämmelse med en utaf mig väckt
motion, inlemnades till Kongl. Maj:t med hemställan om
inrättande af en särskild oaflönt fiskeristyrelse för samma
läns hafsfiske**). En sådan styrelse skulle nemligen icke
allenast motsvara behofvet af en dugande
fiskeriadministration, utan äfven få en helt annan och bättre karakter än
den efter byråkratiskt mönster anordnade. Den skulle icke
som den senare hafva något intresse af att onödigt öka
ärendenas antal eller att framkalla obehöfliga
tjenstebefatt-ningar, hvilkas indragning, sedan man insett deras
gagnlöshet, dock alltid möter svårigheter.
•) Se ofvan, sid. 39—40, 150—151. (Utg. anm.)
*♦) Se ofvan sid. 14, 17—18, 19—20, 90—98, 141, 145.
(Utg. anm.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>