- Project Runeberg -  Bohuslänsk fiskeritidskrift / 1891 /
205

(1884-1896) Author: Axel Wilhelm Ljungman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

delen af fiskaffärerne kommer att tillhöra de fiskeriidkande
samhällena sjelfva*), och att jernvägar liksom all annan
samfärdsel erhålla betydelse till gagn eller skada
för bohuslänska skärgården och hafsfisket i den
mon de främja eller motverka denna
utveckliugs-riktning». (Jfr Bil. J, sid. 26—31, 55—57).

Uti en till Eders Kongl. Maj:t med kraftigt tillstyrkande
från Eders Kongl. Maj:ts Befallningshafvande i Göteborg
insänd underdånig ansökan har Göteborgs och Bohus läus
landsting den 29 oktober 1886 med åberopande af
åväga-bragt utredning hemstält om vidtagande af »nödiga åtgärder
för anläggandet såsom normalspåriga statsbanor af de på
Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskaps och
landstings bekostnad undersökta samt särskildt för bohuslänska
hafsfiskebedriftens och skärgårdens utveckling den största
betydelsen egande linierna Uddevalla—Torp—Ellös och Torp
—Saltkällan—Grebbestad—Krossekärr i förening med
Uddevalla—Venersborg—Herrljunga jernvägs inlösande till
statsverket och dermed följande utläggning till normal spårvidd»,
under det att Elfsborgs och Skaraborgs läns landsting
samtidigt anhöllo om sistnämnda jernvägs »inköp för statens
räkning och utläggning till lika spårvidd med den å statens
jernvägar». Senare har förstnämnda läns landstings jern-

*) Jfr Bohuslänsk Fiskeritidskrift, 1889, sid. 26—31. — Se vidare
ofvan sid. 193, 202. — Jemför man förhållandena i Bohuslän (och Norge) med
dem vid Storbritanniens och Nederländernas nordsjökuster i afseende på
hafsfiskebedriftens hela anordning, skall man snart finna den nyckeln till gåtan
utgörande olikheten. Då nemligen i Bohuslän fiskebedriften oftast genom
missriktad arbetsfördelning utvecklats derhäu att den på fisket grundade
affären öfvertagits af några få icke fiskeidkande handelsstäder, under det
att fisket utöfvas af en i jemförelsevis blott helt svaga och obetydliga
samhällen. hopad fiskarbefolkning; så hafva deremot vid vestra Nordsjöns kuster
både fiskare, fiskberedare och fiskhandlare förenats uti derigenom långt
kraftigare och ekonomiskt mer betydande vordna samhällen med förmåga att
uppbära en högt stående fiskebedrift. Den ekonomiska anordningen af
fiskebedriften är sålunda helt olika, och det samarbete sinsemellan med förenade
krafter, som så fördelaktigt utmärker t. ex. de skotska fiskarstädernas skilda
grenar af fiskebedriften, saknas i det stora hela i vestra Skandinavieu,
der i stället det ena samhällets affärsmän suga till sig vinsten af det andra
samhällets arbete. (Utg. anm.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:06:40 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusfisk/1891/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free