Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om ordnandet af förhållandena å de bohuslänska fiskelägena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Opsiddere» i motsats mot »tilreisende Fiskere»). Komitén
föreslog till och med att staten i vissa undantagsfall skulle
vara berättigad att af enskilda egare kräfva afståendet mot
ersättning af mark för uppförandet af sjöbodar och öfriga
för bedriften nödiga byggnader åt fiskeriidkare, som sedan
af staten skulle för lifstid erhålla städja å tomter mot
billiga, tomternas värde och statens kostnad motsvarande
afgifter. Fiskeriidkare, som önskade fast bosätta sig å
dylikt, staten tillhörigt läge, skulle dock kunna göra detta
endast med vederbörande härad sstyrelses tillstånd.
Resultatet af komiténs förslag blef dock blott en helt liten den
6 juni 1892 utfärdad »Lov om Ophsevelse af Adgang til
at betinge Forkjobsret i visse Tilfelde m. v.», hvars § 2
bestämmer att fem båtlag kunna fordra, att legan för
husrum och sjöbodar under fisketiden skall fastställas af en
synenämnd, bestående af länsmannen och två af fogden
utsedde män.
I Tyskland, liksom förut i Frankrike och Belgien, har
städernes snabba tillväxt under särskildt de senare
årtiondena framkallat önskningar om expropriationsrätt för
städerna med hänsyn till den för just denna tillväxt nödiga
utvidgningen; och hafva med anledning deraf lagar stiftats
och lagförslag uppgjorts, ehuruväl, som det synes, utan
att ännu hafva ledt till ett fullt tillfredsställande resultat.
Allmänna meningen till förmon för en sådan rätt för
städerna och, der nödigt vore, äfven för smärre stadslika
samhällen synes emellertid vinna allt mer i styrka*).
Äfven i Sverige hafva åtgärder vidtagits, som kunna
sägas i viss mon förbereda den här omhandlade frågans
lösning. Riksdagen anhöll nemligen i skrifvelse den 14
maj 1891, att Kongl. Maj:t måtte låta utreda, huruvida icke
genom statsmakternas försorg tillfälle kunde beredas
obemedlade och mindre bemedlade att på lämpliga vilkor
bilda egna jordbruk, hufvudsakligen å inom landet ännu
befintliga stora odlingsbara marker; och i följd deraf
tillförordnades den 25 september samma år en komité,
*) Archiv fflr soziale Gesetzgebung und Statistik.
Herausge-geben von H. Braun. VI. Berlin 1893, sid. 429—457 (Umlegung und
Zonenenteignung als Mittel rationeller Stadterweiterung, von F.
Adic-kes), 521 — 527 (Entwurf eines Gesetzes betreffend Stadterweiterung
und Zonenenteignungen). — Stubben, J., Das Enteignungsrecht der
Stödte bei Stadterweiterungen. Leipzig 1894.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
