- Project Runeberg -  Bohusläns märkligare gårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas äldre historia / Förra delen /
2

[MARC] Author: Carl August Tiselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vette härad - Hogdals socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mot vissa villkor, bl. a. att denne skulle göra en pilgrimsfärd till
Vårfrukyrkan i Takn[1] och där bedja för hennes sons, Ivar Ludvikssön, själ.

I jordeboken (1396) säges, att »herra Lodhvik» skänkte så mycket han
ägde i denna gård. Gården synes emellertid redan då haft ett större
omfång, enär för år 1391 finnes antecknat, att en annan storman Agmund
Guttormssön
skänkt 4 öb. av gården till Skee kyrka. Agmund tillhörde
den gamla släkten Bolt. Han var bosatt på ättegården Tomb (Raade
præsteg.) i Smaalenene och tjänstgjorde 1335 som hirdstjore
(befallningsman) i Bohuslän. Han betecknas som riddare och riksråd 1339—1354. År
1347 beseglade han konung Magnus och drottning
Blankas testamente och utsågs till en av
testamentsexekutorerna.

illustration placeholder
Agmund Bolts sigill.


»Herra Lodhvik» har tydligen besuttit flera
gårdsdelar i Hogdals socken. Skee kyrka har av honom
emot ett mb. i gården Mörk tillbytt sig 9 öb. i en
annan Hogdals gård, som benämnes (j) *Redestofuo,
vars motsvarighet i våra dagar torde vara svårt
att fastställa.

Öster om Medby finner man redan vid 1300-talets slut gården Fjälla
(Fiælle), vars jord delvis fick bidraga till kyrkans inkomster i det S:t Olofs
præmonstratenserkloster i Tönsberg, grundlagt någon gång mot slutet av
1100-talet, i denna gård (1399) ägde 2 öb. och ett ötb. Även Oslo kapitel
har haft del i denna gård, enär densamma, enl. anteckning av år 1595, var
skyldig att årligen skatta två tunnor malt till kanikernas fromma.

Det gamla år 1147 stiftade S:t Marie cistercienserklostret på Hovedön[2]
vid Oslo ägde även besittning i Hogdals socken. Enligt registranten på
Akershus har till detsamma sannolikt någon gång i slutet av 1300-talet
donerats hälften av Espeviks gård, som ej återfinnes i våra dagars
gårdsförteckningar.[3] Även till socknens egen kyrka funnos mot slutet av
1300-talet en del jordlotter anslagna, dels till prästens underhåll 1/2 mb.


[1] Sannolikt klostret Tacena vid Lago di Como (Italien).
[2] Hovedön låg närmast Akershus fästning. Klostret stiftades 18 maj 1147 av munkar
från Kirkstad i Lincolnshire (England) och invigdes, liksom övriga kloster av samma orden,
till Guds moder och den helige Jatmund (Edmund). Sannolikt har klostrets grundläggning
föranstaltats av Oslobiskopen, vilken därvid följt biskop Sigurds i Bergen exempel, som
året förut grundat Lyse kloster genom inkallandet av engelska munkar tillhörande samma
orden.
[3] Enligt meddelande från folkskollärare A. O. Sannum i Hogdal finnes f. n. ett torp
Askevik under gården St. Hogdal. Likaledes kan gården *Skoronne, omnämnd 1391,
möjligen motsvaras av torpet Skärje under gården Hustyft.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:30:02 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusmg/1/0016.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free