Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vette härad - Hogdals socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Såsom adels- och foringsgods är för detta år angivet Hälle (Mogens), vars
innehavare var Otto Bildt.
Otto eller Otte Bildt var son till Daniel Bildt, som skrev sig till
Abildgaard och Naess m. m. och gift med Blanzeflor Lunge, med vilken han
ärvt Morlanda m. fl. bohusgårdar. Otto Bildt, som skriver sig till Naess,
nämnes i hyllningarna 1591 och 1596. Han levde ännu 1616 och var gift
med Inger Vognsen till Westrum (Börglums hd. i Danmark). Hans bröder
voro Vincent och Knut, den sistnämnde ägare av Morlanda säteri m. fl.
gårdar och fader till den Daniel Knutssön Bildt, som gifte sig med
Dorothea Bjelke.
Av uppbördsboken för år 1659, förvarad å landsarkivet i Göteborg
finner man, att kronogodset vid denna tid utgjordes av följande fjärdedels
hemman, nämligen Fristorp, Stuveröd och Torgersbo.
De hela skattehemmanen utgjordes av Strand, Kongbäck (i marginalen
finnes antecknat att gårdens bygsel1) varit anslagen till Christiania lagstol,
men efter länets införlivning revocerats till svenska kronan) Åmot, Brehult,
Sundby, Hogdal, Ramdal, Ånneröd, Skaveröd och Gåshult. Hustyft, där
bygseln, 3 tunnor, likaledes varit anslagen till Christiania lagstol, revocerades till
svenska kronan.
Uppegärdes bygsel, 3 tunnor, som varit anslagen till mäster (magister)
Nils i Fredrikstad, hade likaledes överdragits till svenska kronan; slutligen
uppräknas de halva skattehemmanen Hälle och Sjuleröd.
Fräkne och Torpe härader, hö och spekelax från Sunnerviken; ost och torrfisk från Orust och
Sunnerviken. Från ved voro Orust och Tjörn befriade men sådan utgick från Vikorna.
I jordeboks-räntan ingick maltet såsom förnämsta post och kunde på de bästa hemman
uppgå till 3 tunnor, avsedda till skeppsbehov, till s. k. skutöl. Alla hemman voro likaledes
skyldiga avgiva smör, fördelat till skatte-, ledings- och avväxtsmör. Skattesmöret var avsett
till ämbetsmännens löner, ledingssmöret till skeppsbehov och avväxtsmör kallades det, som
prästerna uppburo, och varav kronan sedermera tog den del, som motsvarade avkastningen av
dem tilldelade boställen. Saknades kornåker men god äng förefanns, pålades smörräntan till
så mycket högre belopp och kunde uppgå till 2 à 3 lispund per hel gård.
Mjölet fördelades i landskylds-, ledings- och skatte. Till landskyldsmjöl skattelades helt
få hemman såsom fyllnad till ämbetsmännens löner, av ledingsmjölet åter var räntan stor
såsom behövlig för skeppsutrustningen, nämligen 6 skäppor för varje helt hemman och svarande
i värde mot en tunna malt. Skattemjöl pålades endast de hemman, som ägde vattenkvarnar.
En sedan urminnes tider befintlig förhatlig pålaga var den s. k. foringen eller skyldigheten
att uppföda hästar till konungens behov. Genom erläggandet av s. k. foringspengar kunde
bönderna lösa sig från detta onus. Foringen räknades efter 8 hästar för varje hel gård av
kronoeller skattenatur och 4 för frälsegårdar.
1) jordlega.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
