Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vette härad - Lommelanda socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Biskop Eystein har vid en senare företagen visitationsresa (1399) låtit
uppteckna gamla ännu obetalda skulder till Lommelanda kyrka. På denna
restlängd förekommer en innehavare av Hälle, Guttorm, såsom skyldig kyrkan
tvenne kor, ett års tionde och fem öre i penningar. De skulder, som
sterbhuset efter en viss Gunnar på Lommelanda efterlämnat, synas de efterlevande
arvingarna ha övertagit.
Den från Åby gård i Tossene bekanta Ottilia Ottesdatter (Kane) gift med
riddaren Nils Ragvaldssön1) har även besuttit jordagods i Lommelanda
socken. Enligt registranten på Akershus finnes antecknat, att hon under
året 1507 till Vår frus kapell i Oslo skänkt ej namngiven mark i
Lommelanda socken.
1573 års uppbördsbok på skatte- och ledingspengar2) uppräknar i
Lommelanda gårdarna Röd, Rorshult, Hälle, Bodalen, Tånga, Hee, Mostorp
och Mörk. Bland frälse- och foringsgårdarna betecknas Mörk såsom
Billegods utan att den dåtida innehavaren (Hartvig Bille?) finnes angiven.
När Vincent Lunge år 1536 blev mördad, hade han i sin tjänst en dansk
adelsman Jens Splid (Fasti), med vilken Lunges änka, Margareta
Nilsdatter (Gyldenlöve), sedermera (1539) ingick äktenskap. Enl.
diplomatarierna förekommer Splids namn ännu 1565. I vilket fall som helst är han i
1573 års uppbördsbok antecknad som ägare av frälsegården Mörk samt de
båda Lommelanda-gårdarna. Slutligen äro Åberg och Unneberg (Önne)
antecknade såsom kanike-gods.
I 1615 års jb. anges Ofto Bildt såsom ägare av frälsegården Bodal (Halvor).
Efter länets införlivning med Sverige finner man, att kronogodset 1659
utgjordes av gårdarna Lommelanda, Unneberg, Håltane, Rösshult och
Mostorp. Som skattegårdar betecknas Röd, Bodalen, Tånga, Hälle, Knarrås och
Ringdalen (Jon). Thomas Dyre står antecknad för bygseln, 2 t:or, och
betecknas gården som hans änkas frälseströgods.3)
Såsom forings- eller frälsehemman äro upptagna Mörk (herr Anders i
Näsinge4) frälse). Det andra hemmanet i Mörk är antecknat som av svenska
kronan revocerat från Värnö kloster liksom även kanonigården Råberg
1) Se förf. arbete »Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar» s. 41.
2) Foringspengar upptages endast för 6 gårdar d. v. s. ej för Hee och Mörk.
3) Margareta Huitfeldt upptager i sin jb. av år 1660 Ringdalen, en halv gård, såsom
gammal, ärftlig odal. Gården räntade denna tid 2 tunnor korn.
4) Vem denne herr Anders är torde vara svårt att avgöra. Kyrkoherdar i Näsinge vid
denna tid voro Hans Anderssön (Joh. Andreæ) 1603—1620 och Per Jacobssen 1648—1655.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
