Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tanums härad - Tanums socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
52
Flera av de i jordeboken för år 1391 uppräknade gårdarna återfinnas
ännu i våra dagar såsom:
Heden, Lycke, Arendal, Haga, Rörvik, Bramseröd, Tova, Hvarlös, Utby, Näs, Hoghem,
Orrekläpp, Gurseröd, Buar, Svandal, Berg, Hvitevall, Anrås, Kalleby, Backa, Oppen, Säm,
Skäggeröd, Unneberg, Ryland, Ödby, Klätta, Skärbo, Surtung och Hallind. 1)
En del av dessa ligga nu inom Grebbestads kyrkoområde.
Några av ägarna äro namngivna, så i Hoghems mellangård en Ingeborg,
Giurd’s hustru, bosatt på Näs, samt en Asgeir på Anrås. Denna 4sgeir på
Anrås (Alnaros) var en på sin tid namnkunnig kvinna.
Bland de andlige, som på den tid vi syssla med nått en viss rang och
betydenhet, nämnes Eystein Aslakssön, korsbroder i Öslo, härstammande
från en ansedd ätt på Vestfold. Fadern Aslak Stenarssön eller som han
efter ättegården vanligen kallades Aslak på Skaanöre (vid Horten) nämnes
esomoftast i skrivelser från tiden 1354—71 och besatt stora ägodelar i skilda
delar av södra Norge, varjämte han ärvde sin broder, Arnulf Steinarssön,
även han korsbroder i Oslo och en förmögen man, ägare av flera hus i
korsbrödragården och arvinge till den rike godsägaren Sigurd Nibb.
Arnulf blev sedermera abbot vid Hovedö kloster samt överkollektör vid
det påvliga fyraårstiondet. Vid inträdet i klostret ärvde bröderna, däribland
Aslak, en stor del av hans jordagods. Aslak hade utom sonen Eystein även
en dotter Asgeir, eller Asgerd, mest bekant under namnet hustru Asgerd på
Berg (Kirkeberg på Eker). I sin ungdom gift med Rolf Saulessön på Berg,
äktade hon sedermera hirdmannen Guttorm Rolfssön. Omkring år 1371 gör
Aslak sitt testamente och större delen av hans jordagods hamnar hos barnen.
. Sonen Eystein stiger raskt i de prästerliga graderna; omkr. 1383 blir
han prost i Oslo och — efter biskop Jons död — biskop därstädes 1385.
Denne biskop Eystein är den upptecknare av Röde Bog, som här så ofta
citeras.
Guttorm Rolfssön, biskop Eysteins svåger, har sannolikt hört
hemma i Svarteborg, där hans fädernegårdar tvivelsutan legat. I sitt
äktenskap hade den ovan nämnda Asgerd sonen Rolf, varom mera kommer
att nämnas under Svarteborg, samt dottern Thurid, gift med Thorald
Gunnarssön Kane. Liksom så mycket annat av Kanegodset har tydligen även
Anrås hamnat i Galdesläkten. Så finner man på 1570-talet Tönne Galde i
besittning av denna gård.
1) Enligt från folkskollärare M. H. Simonsson, Tanumshede, lämnat meddelande, kunna
följande i biskop Eysteinss jb. 1391 upptagna gårdsnamn, här ej uppräknade, återfinnas:
Alfs’thorpe såsom torpet Alstorp under gården Såtorp, Korndalen såsom delar av Ryk varemot
Thorp såsom enkelnamn ej längre förefinnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
