Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kville härad - Kville socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
storlek, 9 mb., samt liknande fordringar av såväl Grinneröds som
Forshälla kyrkor tydligen ägt vidsträckta besittningar ej blott i Kville.
Övriga i kyrkoräkenskaperna omnämnda äro, dels arvingarna till Thorer
lagman, till Andres och Arne i Jored, till sira Gunnar i Svarteborg och sira
Gudlæik (möjligen i Kville), dels de arvsberättigade efter en viss Kinade i
Thorp. Den sistnämnde förekommer även i Tjärnö kyrkas anteckningar
såsom givare av ett halvt mb. i Nordgården. Slutligen anges en viss Botolf
kana, möjligen en ättling av den inflytelserika Kane-släkten.
Något längre fram i tiden, 1464, finner man en annan gårdsägare i
socknen, Thore Haldorssön, omnämnd såsom ägare av Råröd, av vilken egendom
han samma år skänker en del till Verne kloster vid Moss. Klostret synes ha
varit i besittning av ytterligare 10 öb. i Råröd och något mer än 31/2 öb. i
Askeröd, vilket man kan finna av den process, som Thores båda söner
förde med klostret, och som ej slutdömdes förrän år 1477, då priorn ålades
inlösa gården Råröd med penningar, men brukningsrätten av densamma
stannade i släktens ägo.
En annan kyrka, som, i likhet med det här tidigare omnämnda St.
Mikaels kapell i Tönsberg, var en kollegiatkyrka, nämligen Mariakyrkan i Oslo,
ägde, enligt en jordebok från år 1542 Vidingen i Kville socken, som årligen
räntade 2 tunnor malt. Till Mariakyrkans gods räknades även all till St.
Olai altare donerad jord, vilken enligt i norska riksarkivet förvarad
jordebok, avseende år 1595, i Kville socken bestod av Dahle, taxerat till 1/2 tunna
malt i årlig avgäld. Hit räknades även Hofs prebende, som vid samma tid
innehade Vrem, lilla (1 tunna korn), Kampstorp (4 sättingar d:o) samt
Bodeland (2 P)1), vilka sedermera avhändes prebendet.
En granskning av 1573 års jordebok, (uppbörden av »hestegangskorn,
ledingsmjöl och smör», som Jakob i Edsten, sannolikt länsmannen, uppburit).
visar, att antalet i detta hänseende skattlagda gårdar voro 94, samt att
foringsavgäld erlades för ytterligare 5. Såsom »Gallergods» d. v. s. vid denna
tid tillhörande Tönne Galde, anges Grind, Röd, Laxrödet, Ejde, 2 gårdar,
Ödsmål, 2, Edsten, 2, Vidingen samt Branstaby 2 gårdar.
Såsom »Biller gods» utan angivande av vilken bland bröderna Bille,
som ägde desamma, uppräknas Kärild och Svälte. Till Holma, som vid denna
tid innehades av Peder Bagge d. ä., hörde Ödsmål, Torsbo, Jored, 2 gårdar,
Gra, Kalvskinn och Dusgård.
1) P = skilling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
