Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stångenäs härad - Bro socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II2
(född 1779, död 6/1 1820 på Röe). Efter deras frånfälle övertogs gården
av /döttrarna Augusta och Margareta Virgin tills, efter långvarig rättegång
med de senares förmyndare, år 1830 Josef Hylander, assessor Hylanders
son, blev åbo på densamma.
Josef Hylander avled 1860 och innehades sedermera åborätten av
dennes son, riksdagsmannen Anders Patrik Hylander, tills han år 1909 av
Hvitfeldtska stipendieinrättningen tillöste sig äganderätten. År 1923 övertogs
Röe av A. P. Hylanders son Sven Hylander.
Gården omfattar omkring 50 har, torpen däri inräknade. Föder c:a 30
nötkreatur samt 7 hästar och är taxeringsvärderat till 72,000 kr.
På en bergshöjd i Röe trädgård ligger det gamla fästet Karlsborg. I de
stridigheter, som efter Kristoffer av Bayerns död uppstodo, sedan danskarna
å sin sida valt Kristian av Oldenburg och svenskarna Karl Knutsson (Bonde)
till konung, insåg befälhavaren på den svenska västfronten, den unge
marsken Thord Knutsson (Bonde) nödvändigheten av att avklippa förbindelsen
mellan de norska och danska krigsstyrkorna.
Av gammalt gick allfarvägen från Norge över Svinesund och, liksom
nu, till Hogdal genom Vätte härad samt vidare genom Tanum, där den
delade sig med en gren över Kville härads östra hörn genom Svarteborg,
Kvistrum mot Uddevalla, under det den andra grenen från Tanum gick i sydlig
riktning förbi Kville, Bottna och Tossene kyrkor till Röd brygga vid
Åbyfjorden. Härifrån var i gamla tider överfarten till Herrenäset ej till
Vrångebäcks utan till Röe brygga. Genom att anlägga ett fäste vid Röe skapades
ett spärrfort med Åbyfjorden som ett avsevärt fronthinder för en
framryckning å den västliga anmarschvägen, varjämte denna fasta punkt verkade
som ett flankhot mot den östra.
Hösten 1455 och våren 1456 torde fästet ha pie men dess
upphovsman, som härifrån gjorde fienden stort avbräck, blev genom en av sina
underbefälhavare, Jöns Bosson, på svikligt sätt bragt om livet någon gång i medio
av maj 1456.
Fästets betydelse vid stridigheter mellan Sverige och Norge framträdde
ånyo sedan Kristian II:s välde i Sverige störtats och Gustav Vasa beslutat
angripa denne å egen mark genom det av Ture Jönsson (Tre Rosor) företagna
krigståget mot Norge. Härvid erövrades Viken och Nils Krumme!) sattes
som befälhavare för fästet (1523).
1) Angående Nils Krummes släktskap med Erik Sämundssön se under Kville.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
