Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stångenäs härad - Brastads socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
125
I 1615 års jb. anges såsom frälsegods Medbo, Ryk, östra gården, Tuntorp, Rörvall, Lycke,
Knarrevik och Hede utan angivande av ägarna.
1659 års jb. anger 13 hela skattehemman. Kronohemmanen voro 14 hela, 2 halva och 5
fjärdingsgårdar. Såsom prästegods betecknas ett helt och två halva och såsom kyrkogods ett
helt. Frälsegodset utgjordes av 16 hela utsocknes och 7 hela strögods, 2 halva utsocknes och
ett halvt strögods.
Gården Ryk (Olle) uppges så illa medfaren av kriget, att den »ligger
alldeles för fäfot.» Liksom i en del nordligare socknar ha även här utlagor
till norska myndigheter eller institutioner blivit revocerade. Så nämnas
Sämstad, där färjemannen bodde, Hee (2142 t:a förut till kanoni), Groröd,
norra (5 skäppor malt till Fredriksstads lagstol) Lid (414 skäppor till kanoni
i Akershus län) och Immestad, lilla (4 skäppor från kanoni).
Fru Margareta Huitfeldt ägde i denna socken vidsträckta besittningar.
Dels innehade hon de från bönder inköpta skattegårdarna Tuntorp, Kärr,
Biberg, Berg och Bräcke, dels de ärvda strögårdarna Lycke, Norrkila, Röd,
Brastad och Österbo. Slutligen hade hon som »brugelig pant» av Peder
Bagge en del gårdar, som voro ugedagstjenare under Holma, nämligen:
Immestad, 2 gårdar, Groröd, Rördal, Angård, Hede, Tänum, Röd, Häller, Berg,
Ryk, Nöteberg, Rixö, Torp, Näs, Östergård, Rörvall och Hede.
Överste Fircks hade av fru Margareta Grubbe inköpt Skällungen samt
därjämte Barkestad och Berg, vilka betecknas som tidigare fritt adelsgods.
De båda fjärdingshemmanen Lillebacka och Tuntorp betecknas som
tillhörande prästbolet Prästtorp.
Enligt Oedman skall på gården Ryk fordom under danska regeringen
ha bott en »amiral», som innehaft densamma som säteri och ägt flera
kringliggande gårdar, vilket områdes gränser kallats »Ryksgränsen». Amiralen
hade emellertid råkat i onåd hos konungen, varföre hans besittning indrogs
till kronan. Hans hustru lyckades sedermera genom böner hos konungen
utverka, att endast varannan gård skulle tillfalla kronan och de övriga
behålla sina frälserättigheter, vilket, tillfogar Oedman, »än står wid lijka.»
Granskar man de kring Ryk liggande gårdarna finner man att utom
Ryk även Nöteberg och Häller legat under Holma säteri, varjämte
Knarrevik i 1615 års jb. anges såsom frälse.
Den gamla sägnens uppkomst torde vara följande.
I äldre tider, slutet av 1400- och större delen av 1500-talet innehades
Holma av släkten Friis. Den siste manlige innehavaren Haakon, gift med
Adelud Skanke hade en dotter Helga, som gifte sig med Peder Pederssön
Rytter vilken härigenom blev ägare till Holma och Friis-släktens egendomar
i Norge. Rytter synes ha avlidit omkring år 1572.
Denne Rytter, som i dokumenten benämnes skrivare — måhända har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
