Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunge härad - Foss socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
gaff her Gunder) och lendtzman Erich Sorby (Erik i Sörbo) forloff at drage hiem igienn och
samme tid snede det flux och bleste en sudoust. Mit for Tiern paa den vestre side, rinder
en aa, vdj, som kommer vesten fra en gaard heder Holt (Hult) liggendis en 14 fiering i vester
fra Tiern. Strax vesten for Holt ligger it vand, deraff rinder samme aa oøsten for gaarden oc
vdj Tiernn. Oc staar 3 sauger vdj samme aa paa det nordre land en ved Holt oc de 2 der
neden faare. Siden droge wi fra Taangen 2 pilskud i synder om en gaard heder Taarp (Torp
vid sjöns södra ända) liggendis paa venstre haandt. Der strax østen faar kommer den aa
Ørckille vd aff forsch:ne vand Tiern och løber i sudsudoust en 142 fiering til 1 gaard heder
Braaland, huor fogeden2) boer, och rinder hun der strax østen for gaarden. Der møder en
aa (Munkedalsälven) kommer øster aff Suergit, som ock kallis Ørckille fra Stensetterbro, 1
mill, saa løber de baade sammen vd i sudoust vnder en bro heder Questrembroe 2 eller 3
pilskud fra Braaland och ligger samme bro i sudoust fraa Faass kircke 4 pilskud. Fra denne
bro løber Ørkille hen i sødoust en 14 fiering vdj Gulmarn. Siden droge wi fra Torp i synder
2 pilskud om en gaard heder Øeby (Öbbön) liggendis paa den hoyre haand strax hos veyen.
Saa therfra i synder noget till øster, 1 pilskud om en gaard heder Houe (Hoga), saa therfra i
suduest 2 eller 3 pilskud til Faass prestegaard.
Biskopen omnämner vidare att öster om Foss prästgård vid Färlevkilens
norra ände, där Dingle å rinner ut, var på hans tid en lastageplats. Biskopen
beklagar sig vidare över prästgårdens dåliga beskaffenhet. Han uttalar sig
sålunda:
»I Faass prestegaard er icke gode husse, thj vnder det kammer som bispen
laa er en stue vnder saa hestestaalden vnder det ret op til stue veggen gamle
huss, saa en anden liden stue» d. v. s. stallet utgjorde en omedelbar
fortsättning av den kammare, som låg under biskopens rum.
Den dåvarande societetens sammansättning i Foss får man en inblick i.
Vid middagen hos kyrkoherden (hans hustru var dansk, hette Karin Jostdatter)
voro närvarande dels fogden på Bråland, Morten Baltzersen, samt Christen
Matzen3) på Faleby och hans hustru Kirstin, vidare en ung karl Nils
Christenssön i Kila, länsmannen Nils Nilsen, boende på norra Bråland, Moritz
på Kvistrum, som varit anställd hos Knud Grubbe), Anders i Röstorp med
hustru Astrid, »en gammel tyck quinde, boendis her strax hoss 2 eller 3
pilskud», Jens i Munkedal med hustru Kirstin m. fl.
Klockaregården var redan vid denna tid på tal. Den dåvarande
klockaren, Christian, hade av hövitsmannen på Bohus, Hannibal Gyldenstierne,
bekommit en ödegård, som tillhörde kyrkogodset. Men den förre länsmannen
Hans Jonsen, som tidigare brukat ödegården under den gård (svenskegods),
han bebodde, hade genom klagomål hos Gyldenstierne återfått den-
1) Kyrkoherde i Krokstad. Ej omnämnd hos Holmberg eller i herdaminnena.
2) Morten Baltzersen.
3) Måhända en son till Mads Pederssön (Straale) till Torreby. En annan son till
densamme, Tormod Madsen, var gift med Anne Pedersdatter Maaneskiold och bosatt på Ström.
4) Knud Grubbe blev 1573 förlänad med Dragsmarks klosterlän.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
