Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunge härad - Foss socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
138
övergåvo sin post och sedermera ställdes inför krigsrätt. Han!) var gift med
Catharina Grijs (dotter till Thorkel Arvidsson Grijs till Vinga och hans
maka Brita Thorstensdotter Krumme). I ett andra gifte har han äktat
Maria Krabbe på Rylanda.
Slutligen har, som i ett flertal socknar, vilka inrymde frälsegods, en del
gårdar i tidigare jordeböcker »borttappats», men nu vederbörligen
tillrättaskaffats och inplacerats bland kronans intäkter.
Av denna natur äro: Ödsby, 2 gårdar och Elingeröd, Risvarp, Småröd och
ett par smågårdar, samtliga Margareta Huitfeldts pantegods. Även en
mindre gård, som fogden Per Nilsson själv inköpt av Anders Lake, har råkat
ut för samma missöde.
Under Karl XII:s tid (1709) finner man, hur överste Peter Weinholtz
residerar på norra Brålands-gården, under det södra gården är uppdelad mellan
tvenne bönder.
Munkedal (1/2 klosterhemman), som 1692 förmedlats från helt till halvt
hemman, är uppdelat mellan trenne bönder. Överstelöjtnant Georg Liljehök
innehar Torreby och lyda därunder de insocknes frälsehemmanen Holmen,
Vässby, Kila, Berg, övre Brevik, Svinebacka och Hensbacka.
Bråland, 2 hemman, utbyttes enligt jordeböckerna från kronan av
Harald Stake i överensstämmelse med Kommerskollegiets brev av den 15 sept.
1667. Av riksrådet förvärvade han sedermera år 1668 en resolution, genom
vilken han av sin förläning?) fick 41/2 mtl förvandlade till säteriet Bråland
och 21 mtl till rå- och rörshemman. Gården försvarades såsom säteri till
1685, då detsamma antecknas som frälsegods och innehades av Erik Stakes
barn. Bråland indrogs fullständigt 1690 och inköptes av en kapten Kruus3)
på Bohusläns dragoner, som därpå förskaffade sig säterifrihet.
1) Liksom sin svåger, Bröstfeldt, har han sannolikt förvärvat sin egendom i Bohuslän
genom gifte inom Krumme-släkten.
2) Harald Stake hade 1662 erhållit omkring 50 hemman i förläning med rättighet att i
avräkning på lönen bibehålla 942 daler s:mt. Han bytte sedermera 37 12 hemman av dessa under
utsocknerätt mot en del frälsehemman, som han tillöst sig från mestadels ofrälse innehavare.
3) Carl Gustaf Kruuse, frih. f. 1655, var först musketerare vid överste Grothusens
regemente, vid vilket han blev fänrik 1673 och 1675 löjtnant; sistnämnda år deltog han uti bl. a.
slaget vid Fehrbellin, belägringen av Wollgast och striderna på ön Rügen. 1678 29/3 tog han
avsked, varvid han fick berömmet, att han »altidh som en redelig officerare och oförsagdh
såldat sig förhålldt hafver.» Samma år uppsatte han samt blev kapten och chef för ett kompani
vid Skåne-Bohusläns dragonregemente. 1703 blev K. major och chef för en dragonbataljon,
varifrån han 1709 30/9 transporterades till överstelöjtnant och chef för Bohusläns
dragonbataljon. Han avled 1710 15/8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
