Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tunge härad - Foss socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140
Född i Bohuslän 1687 blev han redan som 13-åring förare vid Västgöta
tremänningsregemente. Efter avancemansg till fänrik deltog han i fälttåget mot Polen och bevistade Thorns
pelägring. Svårt sårad vid Holofzin deltog han i Pultavaslaget och följde konungen till
Bender. Tillfångatagen (1709) vid Cernowitz i Wallakiet försmäktade han 13 år i rysk fångenskap.
Köhler befordrades slutligen 1756 till generallöjtnant och avled — alltjämt i utövningen av
chefskapet över regementet — 1758.
Hans närmaste efterträdare på Bråland blev svågern Otto Herman von
Stahlen, son till majoren Georg Stahl, nobil. von Stahlen på Linnipä (Estland)
och Elisabeth von Wrangel.
Stahlen var, som under Mjölkeröd anmärkts, född på Linnipä 1684, började sin
krigarebana som volontär vid översten greve Adam Carl de la Gardies värvade regemente och
avancerade, efter att ha blivit ryttmästare vid Änkedrottningens livregemente till häst, till
generalmajor, i vilken egenskap han erhöll avsked 1761. Han avled den 24/3 1762 på
överstelöjtnantsbostället Bråland.
Även von Stahlen var en krigsbuss av gamla stammen. Han bevistade träffningarna med
ryssarna vid Restompä och Dorpat samt 1709 vid Nevaströmmen och Kolkompä i Ingermanland,
där han tillfångatogs men lyckades rymma. Var med mot danskarna 1710 vid Fjelkinge och
Kristianstad, där han likaledes blev fången. Deltog i slagen vid Hälsingborg och Gadebusch.
Tillfångatagen 1713 vid Tönningen, lyckades han rymma redan följande år. I 1716 års fälttåg
angrep han norrmännen vid Skerberg och gjorde en mängd fångar. I norska fälttåget 1718
bildade han med 100 man en del av avantgardet och blev åter tillfångatagen.
Mindre lysande såsom krigareskepelse är en senare innehavare av
Bråland, överstelöjtnanten frih. A. Funck. Den historiskt ryktbara middagen
på Bråland 1788 och striden vid Kvistrum äro så allmänt bekanta, att de sak-
löst här kunna förbigås.
Enligt Foss och Håby socknars husförhörslängder för åren 1804—11
står överstelöjtnanten Corfitz Ludvig Cock (f. 1759) samt efter honom
överstelöjtnanten Johan Caspar Virgin (f. 1750, död 1822) och hans maka Maria
Elisabeth Höijer (f. 1766, död 1821) antecknade som Brålands innehavare.
De olika innehavarna av Bråland efter denna tid äro i allmänhet
desamma som innehavarna av överstelöjtnants- eller förste majorsbefattningen vid
Bohusläns regemente, enär Kastellegården då var chefsboställe. Först i en
senare tid blev Bråland översteboställe, ehuru en del regementschefer föredrogo
att bo å annan plats.
Den siste av regementscheferna, som varit boende på Bråland, var Philip
von Mecklenburg f. 1778 19/12, död 1841 ro/11.
Han gjorde fälttåget mot Norge 1808—09, under vilket han dels var kommendant i
Strömstad, dels låg på bevakning vid gränsen. I jan. 1814 deltog han i intagandet av Hvalöarna,
Kragerön och Fredrikshald. Han fick generalmajors avsked, och lever ännu i folkets minne
under namnet »Mickelborg». Han arrenderade samtidigt Faleby och skall, enl. sägen, ha haft
en ovigd fru på vardera stället.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
