- Project Runeberg -  Bohusläns märkligare gårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas äldre historia / Förra delen /
178

[MARC] Author: Carl August Tiselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sörbygdens härad - Krokstads socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

178

1567 och till sin död (1571) såsom länsherre på Hälsingborgs slott. Han var
gift med Beate Clausdatter Bille, tidigare hovmästarinna hos drottning Sophia
och död 1605.

Bland Otte Brahes barn märkas sönerna Tyge, den berömde
astronomen, samt Steen, vars dotter Sophia Brahe på sin tid var en av Bohusläns
största egendomsägare, och vars namn upprepade gånger förekommer i detta
arbete.

Bland skattebetalarna märkas tvenne åbor på Sörbo (Anders och Oluff).
För den ena gården erlades i »hestegangskorn», ledingsmjöl och smör m. m.
1 t:a och två skäppor korn, samt 16 marker smör. Av biskop Jens Nilssöns
visitationsresa år 1594 får man en uppfattning om en del gårdars och hus
belägenhet på denna tid:

»Och droge wi fra Krogestad i øster vdaff gaarden den samme vey, som
wi droge ind i gaarden hin anden dag. Der wi kom vdaff grinden droge wi i
synder och i sødoust en 17 fiering til Haiem 4 gaarde liggendis i rad huss ved
huss i øster och vester fra hin anden paa den venstre haand, och fore wi om
den vestre gaard i sudoust 1 pilskud til en bro kallis Haiem bro, der staar it
quernehuss paa den venstre haand strax hos broen mit i fossen och droge wi
offuer samme bro i synder. Saa droge wi derfra i synder 2 eller 3 pilskud til
lendzmandzgaarden, som kaldis Sørby liggendes paa den høyre haand ret hos
veyen».

Av 1615 års jb. framgår, att följande gårdar voro frälsegods: Hajum, Alnäs, Hede,
Gertrudseröd, Vaglen och Köttnekärr. 1604 års jb. för Dragsmarks klosterlän visar att Bergane
med en åbo hörde till det forna klostrets besittningar. Kallas numera Klosterbergane.

Efter införlivningen med Sverige ställde sig (1659) grupperingen av jordagodset inom
socknen sålunda:

Av skattenatur voro 33 hela, 8 halva och 3 fjärdingsgårdar. Kronogodset bestod av 2 hela,
4 halva, 2 fjärdedels och en åttondels gård. Som prästegods räknades 1 hel, 1 halv och 3
fjärdings gårdar med tillhörande o ängar, under det kyrkogodset bestod av 1 hel, 1 halv och 2
fjärdings gårdar med tillhörande 3 ängar. Frälset utgjordes av 3 hela gårdar strögods, varjämte
4 halva och 2 fjärdingsgårdar voro ofri mans frälse.

Alnäs innehades på denna tid av överste Johan Fircks, som av Peder
Bagge emottagit gården, som pant för låneförsträckning.1l) Snaben var
Sophia Brahes frälseströgods, Hällesäter Dorothea Bjelkes och Köttnekärr,

Påvel Nilssons. Den sistnämnde hade av överste Olof Svensson Bröstfeldt

1) Peder Bagges d. y. bröder Knud och Niels skulle gå den lärda vägen och upplånade
900 Riksdaler in specie av överste Johan Fircks på Åby för sina studiers fortsättande i
utlandet. Då Peder, äldste sonen, övertagit huvudgården, har antagligen hans påteckning krävts.
Handlingen härom, dat. Holma den 12 juli 1653 förvaras å Torreby och å densamma finnes
antecknat, synbarligen med Margareta Huitfeldts egen hand, att hon tillöst sig förbindelsen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:30:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusmg/1/0194.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free