Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lane härad - Herrestads socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
188
Av randanmärkningarna finner man, att Hogen är Dorothea Bjelkes
frälsegods, Åker (12) är efter kriget alldeles öde och betecknas liksom Berg
såsom kyrkohemman. Överste Bröstfeldt, som ägt en av Torsbergsgårdarna
(Oluff), har förpantat densamma till bönderna (Olle och Henrik).
Utav förmyndarestyrelsen under Karl XI:s minderårighet hade Rutger
von Ascheberg begåvats med en del förläningar. Under denna titel
innehade han i Herrestads socken enligt 1666 års jb. dels Holma (Dragsmarks
klosterhemman) dels de 6 kronohemmanen Utby. Under den penningebrist,
som ofta var rådande under förmyndarstyrelsen, hade Ascheberg därjämte
såsom »försäkring och underpant för intresset av sin skuldfordran» erhållit
en del gårdar, varibland i Herrestad märkas (enl. 1675 års jb.), frånsett de
förut omnämnda, Måshed samt en skatteäng under nämnda gård, Berg, samt
tvenne andra skatteängar, Röd och Österröd, liggande under Holma.
Av jordeböckerna från 1700-talets början (1709) finner man, att Harald
Stakes arvingar råda över bygseln för en av Torsbergsgårdarna. De tre
övriga gårdarna med detta namn innehavas av bönder. Såsom tillhörande
det sekulariserade Dragsmarks klosterlän anges hela hemmanen Holma och
Marteröd, halva hemmanen Bua, Smärtungen och Gäddeknippeln samt
fjärdedelshemmanet Bräcke. Som ofriman frälse uppräknas Fröland (1/8),
Torsberg (12), Grytingen och Toften, vardera 1/4 samt fjärdedelsgården
Fröland, om vilken antecknats, att den är obesuten.
Bland socknens övriga gårdar märkas Berg, övra, eller som den även kallas
Majoreberg på grund av sin tidigare indelning till regementsofficersboställe.
I medio av 1700-talet (1746) innehades gården av major Hindr. Adolf von
Hertz och har sedan tjänstgjort som boställe för Bohusläns reg:tes officerare
inom regementsofficersgraden. Sålunda innehades densamma på 1770-talet
av sedermera översten Verner Tranefelt, vilken förknippat sitt minne även
med fredlig idrott, i det han säges först av alla i Bohuslän ha infört
bruket av att träda jorden före höstsädet. År 1847 innehades gården av
överstelöjtnanten Pontus Pontusson Reuterswärd. Vid denna tid anges
gården räkna 1 mtl med vidsträckta ägor och bördig jordmån.
Bland senare innehavare märkas överstelöjtnanterna Carl Anders Neiglick
och Carl Adolf Ingelotz. Sedan gården upphört att vara militieindelning har
arrendet efter hand innehafts av pastor Norder i Ryr, lantbrukarna
Brunsson och J. Lundbäck, vilken sistnämnde innehade gården 1890, då den
upptaxerades till 40,000 kr. Tidigare hade, på 1880-talet, länets folkhögskola
under rektor C. O. Arcadius varit förlagd till Majoreberg liksom på
1860-talet till gården hört kvarn, såg och brännvinsbränneri. Sedan gården en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
