Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lane härad - Skredsviks socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
sas av med blandskog täckta höjder och kullar. Talrika gravfynd och
befintligheten av bygdeborgar tyda på tidig och tät bebyggelse.
Redan år 1178 finner man Skredsvik omnämnt i hävderna i det en
Simon av Skredsvik, sannolikt länderman, vid denna tid fick sin gård
plundrad och bränd av konung Sverre. Hävderna förtälja, att på hans gård
funnos ej mindre än 40 nötkreatur och att i den till gården hörande hamnen
funnos långskepp samt »östfararskepp», vilket tyder på att den tidens
stormän drevo köpenskap ej blott i västerled utan även utsträckte sina
handelsfärder till Östersjön. Vilken av de nuvarande gårdarna denne Simon ägt
torde numera vara svårt att avgöra. Då Dynge framdeles i långliga tider
tillhörde kronan och som sådant var ett befästat »hus» och sedermera blev
fogdeboställe, är det ej osannolikt, att den forne ländermannen haft sin gård
i dessa trakter.
Såsom konungens eller kronans gård kan helt säkert Bro betraktas,
enär densamma förekommer i den donationshandling, som konung Håkan
V år 1317 utfärdade, varigenom ej mindre än 109 14 mb. jord skänktes till
St. Mikaels kapell på Tönsbergshus. Bro upptages i denna urkund till
1/2 mb.
Enligt anteckningar från år 1396 hade biskopsstolen i Oslo rätt avsevärda
inkomster, d. v. s. mer än 712 mb. jord i Skredsvik. I Finsland (Finzlandabö)
ägde denna kyrkliga institution 2 mb., i Torp och Hogstorp ägdes resp. 1/2
mb. och 1 mb. i vardera, vartill kommo 6 öb. i Utängen. I de numera
svårbestämbara gårdarna *(j) Pitabakko m och *(j) Bjarna Riodre
samt *(j) Krokom ägdes därjämte avsevärda jordlotter. Anteckningar
från samma år giva vid handen att även korsbrödrakommunen i nämnda
stad här ägde besittningar, i det 2 mb. i Hogen eller Björke (j Haughenom
æder Birki) hörde till de kyrkliga fädernas inkomster.
Socknens egna andliga angelägenheter voro (1388) tillgodosedda genom
ett prästbol om 20 öb., varjämte till prästens underhåll voro anvisade mer
än 141/2 mb. i 22 olika ägolotter, samt till kyrkans vidmakthållande och
andra dithörande tarv mer än 51/2 mb. jord, tillhörande 7 olika gårdar.
Bland de gårdsnamn, som förekomma i denna förteckning, torde
nedanstående ha bibehållit sig tämligen oförändrade genom tiderna:
Skarnhälla, Åsen och Nötesund (Högås), Rålanda, Hogen, Hästeryr, Åker (möjl. Åker i
Herrestad), Björndalen (Biærna riodre?), Torp, Rålanda, yttre, Ryr (yttersta), Kärr, Skal och
Backa.
En del givare hade som villkor för gåvan stipulerat, att deras lik skulle
bliva jordade inne i kyrkan. Om deras önskan blivit uppfylld skola Andreas
Philipssön, Gunnar i H o1t e med sonen Thorgrim, Sämund i B r u (Bro)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
