- Project Runeberg -  Bohusläns märkligare gårdar : bidrag till gårdarnas och släkternas äldre historia / Förra delen /
198

[MARC] Author: Carl August Tiselius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lane härad - Skredsviks socken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

198

medeltiden. Släkten, som utslocknade i mitten av r600-talet, skall efter
sägen fått sitt namn av att stamfadern räddat en förföljd konung genom
att dölja honom bakom högsätet (bänkestocken). Av släkten känner man
från denna tid en Tord och hans söner Jon och Trond. Jon finnes omnämnd
i ett diplom daterat Bergen 1435 i en uppgörelse mellan ärkebiskop Aslak och
Halvard Halvardssön; Trond var väpnare och medlem av norska riksrådet
samt gift med Ingeborg, dotter till Ulvilde Jonsdatter (Smör), syster till Jon
Smör.

Sannolikt är det ovannämnde Tord, som omnämnes i Forshälla kyrkas
räkenskaper för år 1399 liksom sonen Trond är den här i Skredsviks
kyrkoräkenskaper förekommande.

Arvingarna till, efter allt att döma, tvenne bröder, Andres och Olav
källarman, av vilka den förstnämnde även häftar till Bokenäs kyrka, samt
en vid tidpunkten ännu levande Thorgeir skarthäl, figurera i det kungliga
sällskapet bland försumliga gäldenärer.

Bland världsliga stormän finner man, huru Jon Reidarssön Darre även
ägt besittningar i Skredsvik, enär hans dotter Margareta, gift med Guttorm
Eivindssön, ärver Gunnarby härstädes (1430). En annan herre till Morlanda,
Knut Knutssön (Baad) har enligt jordebok upprättad år 1519 likaledes
varit godsbesittare härstädes. Han ägde Bro, som årligen skattade 6 tunnor
malt i landskyld och i leding lämnade 2 skilling, 12 pund smör och 1 skäppa
korn. De övriga gårdarna i Baads förteckning äro svårare att identifiera
såsom *H æ 1 g æœ b y, möjligen nuv. Hälle, trenne ödegårdar *Ekelomde,
*Setterö d (möjligen Skötteröd) och *Kræng ær ö d samt en
kvarnfors med fiskerättigheter m. m. vid *Hacke backan.

Enligt 1573 års jb. erlades foringsavgäld i Skredsvik för 36 gårdar. Bland
dessa märkas de Otto Brahe tillhörande Hogstorp och Kråkeröd. Som
prästegods äro vid denna tid antecknade utom prästgården två gårdar Hogen. I
uppgiften över vissa räntor vid samma tid finner man, att Dynge (Dönge),
som efter medlet av påföljande århundrade av Ascheberg omdöptes till
Gullmarsberg, innehades av en viss Oluff, som att döma efter andra
handlingar synes ha varit fogde och haft skatteuppbörden om hand.

Bland ägarna till de gårdar, som framdeles komma att särskilt omnämnas, märkas
Esbjörn i Rålanda, som i »hestegangskorn,» ledingsmjöl och smör erlade 1 t:a korn, 2 skäppor
mjöl och 12 marker smör, Torp (Gunnar), Svensland 2 gårdar (Oluff, Germund) samt Röd
(Sven). Odelsbönderna år 1615 uppgingo till 27.

En allmän överblick över jordagodsets fördelning ger 1659 års jordebok, enl. vilken
skattegodset i Skredsvik uppgick till 17 hel-, 8 halv-, 4 fjärdedels och 2 åttings gårdar. Kronogodset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 6 01:30:02 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bohusmg/1/0214.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free