Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lane härad - Högås socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
207
Darre på Morlanda samt arvingarna efter Halstein Simonssön. Bland de
riddare och stormän, som år 1347 (15/3) undertecknade konung Magnus
Erikssons och drottning Blankas testamente till kyrkor, kloster, kapell,
domkapitel, hospital och fattiga i Norge, omnämnes även en riddare Halstein
Simonssön, liksom samme man även lämnat donation till Holte kyrkas underhåll.
Huruvida den senare är samme man som i kyrkoböckerna avses torde
numera ej kunna avgöras.
Att det närbelägna Dragsmarks kloster skulle innehava jordagods i
grannsocknen är lättförklarligt. Enligt anteckning från år 1604 lågo följande
gårdar under klosterlänet: Kärr, två ödegårdar i Båröd (Båröd över- och
nedergård), Åsen samt en ödegård Halleröd. Därjämte äro antecknade
tvenne kvarnar, en vid Gunneröd och en vid Bön.
I 1573 års jb. äro antecknade följande gårdar: från vilka vissa räntor (landskyld) utgingo,
Båröd, 3 gårdar, Hälle, Hogane, Halleröd och Tånga, »hestegangskorn »m. fl. utskylder utgingo
därjämte från Svälte, Åsen, Kristevik, Sund, Torp och Rotvik. Foringsavgälden utgick från
inalles 13 gårdar. 1615 års jb. upptager endast 7 odelsbönder: Svälte (Mårten), Kristevik
(Anders), Åsen (Nils), Båröd (änkan i), Halleröd (Jakob), Torp (Oluff) och Sund (Oluff).
1659 års jb. antecknar 6 hela skattegårdar, 1 halv och 1 åttondels. Av krononatur
anges 5 hela, 1 halv samt 5 ängar och andra härligheter, bland vilka en kvarn. Varken präste-,
kyrko- eller frälsegods finnas.
Bland marginalanteckningarna märkes, att Sund innehaves av
färjemannen, som för denna sin syssla åtnjuter fri skjuts och arbete. Hogane har
fogden på Orust, Jacob Nöring, bekommit enligt danske konungens brev fri
och utan all gravation under sin och sin hustrus livstid som vederlag för en
till kronan lämnad »försträckning».
Om Tånga finnes antecknat, att gården var fri ordinarie och extra
ordinarie skatter samt utskrivning såsom utgörande del i lagmannen Pommering’s
lön.
Denne Carolus Pommerencke, som han skriver sig, var en gammal lärd
ungkarl, tysk till börden och en tid kung Karl X Gustafs lärare. Han
tjänstgjorde några år som lagman i Bohuslän under en besvärlig tid, enär
grunderna för landskapets rättsskipning ej antogo fasta former förrän 1683, då
svensk lag blev rättesnöre.
Socknens kronohemman äro alla f. d. militiegårdar.
Tånga, 1 mtl krono, är sålunda ett indraget kaptensboställe. Namnet
härleder sig från en närbelägen, för sitt djup ofta besökt hamn, av ålder
benämnd Nordtången. Enligt en gammal sägen skall fordom en drottning
ha residerat på det vid stranden belägna Havstensberget, där ännu ruiner
av murar och stensättningar finnas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
