Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lane härad - Bokenäs och Dragsmarks socknar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
skildes, och med det nedlagda klostrets kyrka som sockenkyrka bildade en
fristående församling. Sannolikt har det stora flertalet gårdar i denna del av
Bokenäs socken i slutet av 1300-talet legat under klostret. Röde Bog
omnämner (1388) en del gårdar i Berg och Backa såsom tillhörande Bokenäs kyrka,
men om härmed avses motsvarande gårdar i Bokenäs eller Dragsmark kan
numera ej avgöras.
Enligt 1603—04 års jb. över Dragsmarks klosterlän, förvarad i
Rigsarkivet i Köpenhamn, hörde nedanstående gårdar i socknen under klostret
Klostergård, Munkeby, Kättorp, Hultås, 2 gårdar, Berg, Backa, Fossen, Kärlingsund?
(Kiellingstuedt), Bastholmen, Örtorp och en kvarn vid Essvik.
Enligt Knut Knutssöns (Baad) till Morlanda jb. av år 1519 ägde han
»Torysszrwd (Torseröd i Högås), som liiger vedh Drawsmarch klåasther. »
Gården var vid denna tid upptaxerad till 5 tunnor malt i landskyld, 4
albus i höstleding samt 1 pund smör och 2 skäppor mjöl i vårleding.
I stort sett kan man säga, att klostrens sekularisering i Norge infaller
omkring år 1528. Dragsmarks kloster har dock tidigare erhållit världslig
styresman, i det år 1519 den förut här omnämnde Herman Matzsön1) nämnes
som dess föreståndare och av skrivelsen framgår, att han redan då en längre
tid innehaft sysslan. Av de ovan angivna gårdarna synes Munkeby varit en
avelsgård under klostret. Sannolikt har Herman Matzsön redan från början
varit bosatt härstädes. Efter klostrets sekularisering bortförlänades Munkeby
(1553) på livstid och utan avgift till honom. Herman Matzsön har
sålunda innehaft Munkeby, sedan han lämnat föreståndarskapet över
klosterlänet. År 1607 övertager fogden Antonius Ottessen Munkeby emot årlig avgift.
Åren 1602—1624 låg Dragsmarks klosterlän under slottsherren på Bohus
tills det år 1624 (29 jan.) förlänades skeppsföraren Nils Hammer, som mot en
årlig avgift av 424 rdr in specie 11/2 ort och 4 skilling förpliktades att göra
skeppstjänst mot samma lön som andra skeppsförare. Han skulle uppbära
den vissa räntan av godset, medan den ovissa skulle redovisas av slotts-
1) Huru länge Herman Matzsön innehade länet kan nu ej utredas. I Riksarkivet i
Stockholm föreligger brev till honom från Gustaf Vasa under åren 1530 och 1531, det sista, ett
förläningsbrev, är daterat omkring den 19 februari (fastelagx tijdh) 1531. Efter sekulariseringen
(under Fredrik I) erhöll han klostret i förläning för tjänst, men avlöstes i augusti 1532 av
Peter Störle, som synes innehaft ämbetet till 1544, när befallningsmannen på Bohus, Claus Bilde,
blir hans efterträdare. De följande länsinnehavarna voro Jens Holgerssön Ulfstand (1549—
1552), Palle Grubbe (1552—1561), varefter länet innehades som pant av hans änka fru Margrete
Hardènberg intill hennes död 1573. Länet inlöstes därefter och överläts på Knut Grubbe på
vissa villkor och mot redovisning till slottsherren på Bohus. I hans och sedermera hans änkas,
Metta Ulfstand, livstid voro förhållandena enahanda, men vid den sistnämndas död indrogs
Dragsmarks klosterlän 1602 under Bohus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
