Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlands Fräkne härad - Resteröds socken - Ljungs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
234
(Bamse) belagts med sämja, sedan dess ättlingar övergått i
bondeståndet. 1)
Av socknens gårdar i övrigt är Västra Resteröd ett f. d. trumslagarboställe
och östra gården ett gammalt länsmansboställe. Om det sistnämnda
skriver Holmberg, att det är bebyggt för ståndspersoner, har åker till 20 tunnors
utsäde, äng till 150 lass, hjälplig skog och förmånligt laxöresfiske. Åren
1771—1792 beboddes gården av länsmannen Ivar Forsberg och i början av
1800-talet av Olov Wallström (1804—10) samme man, som sedermera
avflyttade till Ödsmål. Övra Ryr är ett gammalt militiehemman, som i äldre
tider varit sergeantsboställe.
På Häggeröd bodde på 1770-talet kapten Torsten Magnus Gerith (1773 —
1778), som dog sistnämnda år. Han lär, enligt prosten Toréns utsago, ha
varit en god jordbrukare. På 1780-talet (1782) innehades gården av
krigskommissionären Carl Fredrik Greiffe, innan han avflyttade till Anfasteröd.
Gården är i våra dagar uppdelad i stora och lilla Häggeröd. På 1860-talet
innehades den förstnämnda gården av häradsskrivaren N. Bergius.
Utsädet beräknades då till 25 tunnor och höskörden till 200 skeppund. Gården
var vid denna tid taxerad till 18,375 rdr rmt.
Lilla Häggeröd, som taxerades till 3,000 rdr rmt, var redan då uppdelat
på tvenne öbor. I senare tider har stora Häggeröd innehafts av O. F. Norling
(1902) och Einar Harding. Gården är i våra dagar taxerad till omkr. 25,000 kr.
Ljungs socken.
Ljungs socken tillhör liksom de föregående länets naturskönare trakter
och sträcker sig i norr upp till Forshälla och Resteröd för att i väster och
söder begränsas av havet och Ödsmål. Det stora antalet välbyggda gårdar
bära vittnesbörd om gammal odling och god hävd, ehuru jordmånen nog ej
är lika förmånlig, som i en del andra trakter av länet.
Biskop Eysteins anteckningar från år 1388 visa, att kyrkan ägde 11
jordlotter på mer än 21/2 mb., av vilka ej mindre än 12 öb. lågo i Skafteröd.
I övrigt äro andelarna små. Bland de gårdsnamn, som under århundradens
lopp undergått ringa förändring, märkas:
Skafteröd (Skoptariodre), Anfasteröd, Gusseröd, Tjöstelsröd (Thiostolfs rudi), Aröd,
Branseröd, Kärr och Kålbengtseröd.
Åbonamn förekomma endast i förteckningen på kyrkans utestående
fordringar, där en Tholf Simonsön, en Hallsten i Kärr och Thorgaut Sigurdssön
omnämnas.
1) J. A. Nordström i Göteborgs och Bohusläns fornminnesförenings årsskrift 1925, s. 53-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
