Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlands Fräkne härad - Ljungs socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
240
njutes av Kungl. Maj:ts särskilda nåd samma ränta som förr.» Liksom övrigt
gods tillhörigt Margareta Huitfeldt ingick detsamma i stipendiedonationen,
men har sedermera friköpts.
Bland i äldre tider på Dirhuvud boende märkas:
Styrmannen Arvid Skåre (1754—1779), som även avled därstädes
sistnämnda år i en ålder av 45 år. Skepparen Johannes Boije (1767—1784) samt
auskultanten G. Boije (1806—1809). Vid lilla Brandseröd eller Grötån har
funnits såväl skeppsvarv som salteri. På det närliggande Korsviken,
nuvarande ägare direktör Holger Holm, Göteborg, har tidigare funnits skeppsvarv
och tegelbruk. De flesta gårdarna i Brandseröd äro mycket gamla
släktgårdar. Som stöd härför anföres av Hallenborg, att två ljusstakar, som stå
på altaret i Ljungs kyrka blivit skänkta till kyrkan av Brandseröds
nuvarande ägares, H. Kristensson, farfars farfar.
I senare tider står år 1847 sergeanten Carl Mauritz Stjernman
antecknad som innehavare av Dirhuvud, år 1902 är gården i sin helhet uppskattad
till 40,97 har och taxerad till 18,300 kr. samt innehas tvenne av de fyra
gårdarna av Stjernmanska släkten.
I våra dagar är major O. F. Stjernman ägare till huvudgården, 1/2 mtl,
taxerad till 40,000 kr., under det de övriga hemmansdelarna innehavas av
tvenne åbor, och upptages i övrigt av skogsallmänning, villalägenheter m. m.
Den gamla kronogården Ljung), militieboställe och f. d.
fältväbelsindelning, blev fr. o. med år 1845 kompanichefsboställe för Fräkne kompani,
men har även tidvis varit majorsboställe. Tidigare hade den länge varit i
Stjernmanska släkten. Så är korpralen Lars Stjernman antecknad som boende
1) Enligt sägen skall Ljung under danska tiden varit prästgård. Röde Bog anger ej till
namn eller storlek något särskilt prästbol i denna socken. Efter reformationen framträda
Forshälla, Grinneröd, Ljung och Resteröd, som ett pastorat, som antingen benämnes Fräkne
efter häradet eller Forshälla (Forsille) efter moder församlingen. Den vissa inkomsten anges
år 1624 till 1 rdr 9 skill. i landskyld samt 45 tunnor korn och 8 pund avväxtsmör i tionde.
Till ämbetet hörande jordagods var: Forshälla prästgård, en hel gård, tre ängar och tre små
åkrar i kringliggande bondegårdar, särskilt i östra Forshälla; en äng *I of werid vid
Häljeröd, för vilken bonden årligen giver landskyld samt 1 ängi *Klokkertuf te n, för vilken
tidigare lämnats landskyld till prästen samt en liten gård »stom» vid annexkyrkan
Grinneröd, som samman med en bredvidliggande kronoäng brukades och innehades av kyrkoherdens
medhjälpare i kallet. (O. A. Johnsen).
Om denna klockaretomt skulle sedermera en del stridigheter uppstå. Vid den 16 oktober
1682 hållet ting på Hälle fullföljde kyrkoherden i Forshälla, Johannes Gothenius, en tid
bosatt på Hälle, ett mål från 1681 angående en tomt eller ängsstycke kallad »klockaretomten»,
som han ansåg tillhöra prästgården. Såsom svarande hade anmält sig åborna på
kronohemmanet Resteröd, änkan Gunnar Jönsdotter och ryttaren Erik Stake.
Den sistnämnde anförde, att alla före honom brukat ängsstycket, jämväl på den tid, när
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
