Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orusts västra härad - Skaftö socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rätt fullständiga äro de upplysningar, som lämnas av 1659 års jb., den
första efter införlivningen med Sverige.
Såsom halva kronohemman anges Vägeröd och Grönskhult. En andra
Grönskhultgård (västra) betecknas fortfarande som klosterhemman.
Såsom adelns skattehemman, halvt, är Stuveröd upptaget,
ugedagstjänare under Morlanda. Såsom helt frälsehemman är en annan Stuverödgård
upptagen, för vilken sålunda endast foringsavgäld utgår. Backa och
Fiskebäck anges såsom Margareta Huitfeldts frälseströgods, liksom Fossa tillhör
Sophia Brahe i samma egenskap.
I sin år 1660 ingivna jb. uppräknar Margareta Huitfeldt på Skaftön i
Morlanda socken såsom gammal fri, ärftlig odal halva gården stora Backa,
räntande 5 pund smör, 2 vålor torsk och 1 ort i landskyldspengar samt
fjärdedelsgården lilla Backa, som räntar 1/2 pund smör och 3 vålor torsk.
Såsom ärftlig odal betecknar hon de båda halvgårdarna Löndal och
Fiskebäck, av vilka den sistnämnda räntar 4 vålor torsk.
Beträffande strandsittarna uti Fiskebäckskil och på »Werreboe» skriver
hon, att inkomsten från dem är ganska oviss, understundom ingen eller
ganska ringa, då de flytta fram och tillbaka mellan holmarna. »Ellers kand
mand», skriver hon, »somme tider faae en Roms færd, naar fornöden giöris,
och de ære tilstede paa holmene; dog de ere titt ude i söen paa sin
nærring, att mand icke kand faa itt menniske».
På ett annat ställe i sin jb. säger hon beträffande strandsittarna:
»Hwad strandsiderne angaar med des. ehr meged wuist, thj somme en
deel aarligen her druchnes, somme for armod herflötter, hellers dj noged
behollden ehrre, giffuer mig aarligen en deel en fiering torsk, och en deel
en fiering machrell till midt huss behoff, och giör mig skydtzen mellem
mine gaarder, somme ehr slet for armode, giffuer intted kunnd skydtze
wnder leiden.»
Av Dorothea Bjelkes år 1660 avlämnade jb. framgår, att Stuveröd var
en helgård, gammal odal, som Daniel Bildt ärvt från sin fader Knut. Den
räntade 3 pund smör, 1 lamm, 1 gås, 2 höns, en skäppa havre, 1 ort i
såväl foring som fornöd samt »fuld smaa redtzel och fuld arbeid.»
Beträffande lilla Stuveröd betecknar hon detsamma som en halvgård, räntande 1
ort i landskyld och 1/2 ort i fornöd med halvt arbete och hälften av »smaa
redtzel.»
Gården betecknas som en Bildts odal, som i syskonskiftet tillfallit
Daniel Bildt. Från gården går landskylden till kronan, men, anmärker hon,
bygseln och all annan härlighet »haffuer altid fölget Adelenn i Baahus
lehen.» Innehavarna äro dagliga ugedagstjänare till Morlanda gård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
