Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Orusts västra härad - Röra socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I 1528 års skattemantalsförteckning finnes gården Ström ej upptagen.
Måhända låg gården redan då under lagstolen. I norska herredagsböcker
för år 1585 finner man, huru Jörgen Skram, Absalon Giöe, Jacob Seefeldt
och Anders Green (på Sundsby) under tiden mellan den 16 juli—23 augusti
1585 i Oslo upptogo till behandling en del klagomål från allmogen och
övrige. Bland de inlagor som företeddes var även en från lagmannen i
Bohuslän och Viken Claus Jensen.
Han beklagar sig över att av Ove Juel vid sista rättartinget ha blivit
ålagd, att tvenne gånger årligen med andra lagmän söndenfjälls sitta lagting
i Oslo. I klagoskriften åberopar han, att såväl den 48 mil långa resan som
tidsutdräkten, vidpass 14 dagar för tinget, ej stode i rimligt förhållande
till hans små inkomster. Han hemställde för den skull, att kungl. maj:t
ville unna honom och efter hans död hans hustru gården Tånga (Thange)
i Högås samt att han skattefritt måtte åtnjuta gården Ström på Orust,
vilken gård sedan gammal tid legat till lagstolen.
I vad mån hans ansökan beträffande Ström blivit medgiven, framgår
ej av tillgängliga källor, men från år 1594 (4/6) föreligger en kunglig
skrivelse till Hannibal Gyldenstierne, enligt vilken Claus Jensen medgavs att
få behålla Ormo (Ytterby), som han »av vår salig fader begåvats med»,
samt gården Tånga i Högås.
En allmän överblick över jordagodsets fördelning vid tiden för
införlivningen med Sverige lämnar 1659 års jb. De hela skattegodsen voro 8, av
vilka 1 skattefrälse, de halva 5, av vilka 1 likaledes var av frälsenatur.
Härtill kommo 4 fjärdedelsgårdar, 1 åttondels samt 1 äng m. m.
Kronogårdarna voro endast en hel, Museröd och fyra halvgårdar, Rämmedalen,
Bön, Göksäter och Berg. Prästgodset utgjordes av 1 halv och 1 fjärdedels
gård. Av ren frälsenatur voro 11 hel-, 1 halv- och 3 fjärdingsgårdar. För
klosterlänet voro fortfarande 5 gårdar antecknade (1 hel, 3 halva och 1
fjärdingsgård).
Randanmärkningarna visa, att i skattehemmanet Häröd kronan ägde 6
öb. samt bygseln, i Kärra ett och i Kollbuxeröd sex öb.; Bön var
skjutsskaffarens. Prästgodset utgjordes utom av Prästebacka av
fjärdingshemmanet Båtsbräckan, annex till pastor i Myckleby.
Naveröd står upptaget som Margareta Huitfeldts frälseskatte, enär hon
i detsamma innehar 12 öb. och försvarar det i dess helhet som strögods.
Fundeskär, halvt hemman, innehades av Dorothea Bjelke. Av de hela
frälsegårdarna är Lerskall Margareta Huitfeldts, Hvena tillhör Jacob Nörings
arvingar under det Stora Hvena är kyrkoherde Henrik Jenssens (Thegner)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
