Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Orusts östra härad
- Torps socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
 |
| Maria-kyrkans i Oslo sigill. |
Ehuru, enligt äldre anteckningar, ej rikt begåvad med donationer torde
kyrkan likvisst vara att räkna såsom en gammal vallfartsort, tack vare dess
kors eller krucifix, till vilken de hjälpsökande offrade, varvid hälften gick till
prästen och hälften till kyrkan. Allt vax, som offrades, gick dock till kyrkan.
Möjligen är detta krucifix detsamma, som av Holmberg omnämnes hängande i
vapenhuset till Torps kyrka och av samma form, som det på hans tid i Foss kyrkas sakristia befintliga.
Om det senare säger han, att det är sex alnar högt och har stammens och armarnas ändar prydda
med medaljonger, föreställande evangelisternas symboler. På det i Torp förvarade voro
dock medaljongerna bortfallna. Holmberg anför vidare en i orten gängse legend, att korset
tidigare varit uppställt vid en på Ströms ägor i närheten av havsstranden belägen offerkälla,
Korskällan kallad, men att då korset en gång skulle transporteras till Myckleby kyrka, detsamma,
när man hunnit till Ströms åkrar blivit så tungt, att ingen kunde förflytta det från stället,
förrän bärarna lovat återföra det till Torps kyrka. Åkrarna kallas än i dag för korsåkrarna.
Bohuslän har liksom andra trakter i äldre tider haft s. k. undergörande krucifix eller
helgonbilder. Det närbelägna Myckleby synes ha ägt ett dylikt kors liksom Skee, Foss m. fl.
kyrkor. I Hede fanns en undergörande Madonnabild, »Maria rodonne», här tidigare
omnämnd. I senare tid har Grinneröds kyrka varit en vallfartsort av hög rang.
Enligt Röde Bogs register för år 1388 voro till prästens underhåll
anslagna något mer än 4 1/2 mb., fördelade på 12 olika gårdar. Ej mindre än 10 öb.
lågo i Kyrkeby[1], av vilka 6 öb. i den norra gården, som varit prästtjäll och
[1] Kyrkeby förekommer redan den 4 april 1320 i ett donationsbrev av riddaren Paal
Erikssön, då han till Mariakyrkan i Oslo, som liksom S:t Mikaels kapell i Tönsberg var en
kollegiatkyrka, skänkte 4 mb. i Älvsyssel till mässors hållande för kung Håkan och för sina
föräldrars själar. Bland de i gåvobrevet uppräknade gårdarna var även 1 mb. i »j kirkiuboe»
i Torps socken, Orust. Gåvobrevet säges vara utställt med hertiginnan Ingeborgs samtycke
och den 9 april s. å. erhölls kunglig stadfästelse å detsamma. »Merkesmannen» Paal Erikssön
var en på sin tid betydande personlighet, vars namn återfinnes i de flesta viktigare dokument
från denna tid. Han var riddare och rådsherre och bl. a. en av de 30 bemärkte män, som
besvor unionsakten. »Merkesmannens» syssla var enligt »Hirdskraaen» att vara närvarande vid
hirdens möten samt å konungens vägnar söka förlika stridiga viljor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Mar 6 01:30:06 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bohusmg/2/0054.html
