Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjörns härad - Valla socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
81
tvenne år senare i sitt 67:e år ett testamente, varigenom sonen Anders efter
föräldrarnas död tillförsäkras Rörvik, men skall han hjälpa sin syster Ingeborg
genom giftermål till en annan gård »som hon är nöjd med». Var och en
av sina syskon skall han betala 10 daler s:mt samt omhändertaga brodern
Tolle, som var en svag och vanför gosse. Därjämte bestämde gubben om
fördelningen av det till boet hörande lösöret, varibland bl. a. funnos 2
silverbägare, 2 dito tumlare, tröj- och skjortknappar, 3 skedar, 1 kedja med
maljor samt en käpp med silverbeslag.
Bryngel avled den 6 nov. 1744, efter att den sista tiden ha varit
fullkomligt orkeslös. Han hade varit gift med Gunnilla Rasmusdotter från
Apelgården, som vid hans frånfälle var 60 år gammal men skulle komma att
överleva honom i ännu 18 år. Barnen voro utom ovannämnda Anders,
Tolle och Ingeborg, en son Rasmus samt fyra döttrar. Testamentet är defekt.
Som ovan nämnts var även Anders Bryngelsson nämndeman och
kvarstod i denna egenskap ända till år 1789. Även han vårdar skogen väl och
finnes från hans tid ett dokument, vari (1789) stadgas vite mot att å
Rörviks ägor föröva skogshygge 1], varjämte även fiske med not eller
»kustkuper» samt tångtäkt förbjudes.
Sedan Kungl. Maj:t år 1752 beviljat innehavarna av beneficiehemman
rätt att inlösa dessa till skatte, ingingo åborna på donationshemmanen
Rörvik, Lind och Säby med förfrågan, huruvida även dessa kunde betraktas
som beneficiehemman och sålunda få friköpas. Härpå svarades, att
donationshemmanen ej voro att betrakta såsom beneficiehemman utan skulle
vid deras friköp i avseende till deras natur 1723 års skatteköpsförordning
efterlevas.
Detta utslag gjorde en värdering nödvändig, vilken utfärdas den 29
maj 1769. Ur utlåtandet, som erbjuder åtskilligt av intresse, torde
nedanstående kunna anföras. Gården ägdes utom av nämndemannen Anders
Bryngelsson, vilken innehade hälften, av bröderna Eskil och Olof
Rasmusson, vardera 1/4.
Hemmanet, som var roterat till 1/2 båtsmanshåll samt presterade i »åhrlig jordebohks- och
hemmantalsränta Tvettiofyra daler och 7 öre silfvermynt» var beträffande husen i fullt laga stånd.
Åkerjorden säges vara dels sandblandad mylla, dels styv lera samt besås med 8 tunnor havre,
som i medelmåttiga år avkasta högst 4:de kornet. ;
Ängen är mager hårdvall, giver i medelmåttiga år 50 lass; av den storlek, som med de här
1) Skogen å Hakenäset synes ej alltid varit väl vårdad. Från omkring år 1683 finnes en
handling, som visar att skogen var så nedhuggen, att ägaren sökte och erhöll förbud mot att
»hugga eller med våld föra något därifrån». Från år 1780 föreligga tvenne edliga intyg
angående skogsbeståndet på Hakenäset, att den då befintliga skogen uppvuxit under de senaste
femtio åren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
