Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjörns härad - Stenkyrka socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
ligt ändade tåget mot Skottland. Efter all sannolikhet har han varit
Gunbjörns son.
Jon Drotning d. y. hade syssel i Viken omkring år 1256 och dog år 1274.
Några skriftliga bevis på att han ägt manliga arvingar finnas ej, men det
förhållande, att släktnamnet fortlevat, tyder på att han efterlämnat
åtminstone en son. Vid mitten av 1300-talet finner man nämligen ånyo en
man, vilken bär namnet Jon Drotning eller, som han även benämndes, Jon
Saulessön. Han är omkring år 1339 lagman i Ranrike och synes av
biskop Eysteins Röde Bog framgå, att han varit hemmahörande på Tjörn
och där besuttit stora jordagods. På grund av namnet torde sålunda Jon
Drotning d. y. ägt en sonl) Saules Jonssön, som återigen varit fader till
den omnämnde lagmannen Jon Saulessön, vilken sistnämnde testamenterade
jord i Nordvik till Stenkyrka på Tjörn. Men av Röde Bog framgår vidare,
att Jon Saulssön haft en dotter, gift med en viss Herbjörn i Bö och efter all
sannolikhet tvenne söner, Olov Jonssön och Thorer Jonssön.
Denna historiska överblick torde, före redogörelsen för de i biskop
Eysteins anteckningar av år 1388 förekommande gårds- och åbonamn, vara
erforderlig, för att ägandeförhållandena till en hel del gårdar på Tjörn
skola komma i en klarare belysning.
Till prästens underhåll i Stenkyrka låg utom 10 öb. i den gamla
prästgården Sibräcka ej mindre än 24 större eller mindre ägolotter på inalles
över 121/2 mb., av vilka 152) antecknats 1388 och de övriga först 1402. Hela
Tjörn utgjorde på denna tid en församling.
Bland de gårdar i Stenkyrka, som uppräknas (under år 1388) och i
våra dagar ännu med lätthet igenkännas märkas:
Tyft, Krossekärr, Skår, Aröd, Bö (Haughbudum, sannolikt som skillnad mot Undirbudhum
eller Bö, nedergård), Bodalen, Fossa, Kållekärr, Önne, Rävlanda och Röd, varjämte det Torp,
som omnämnes, möjligen kan vara identiskt med nuvarande Hagetorp.
År 1402 äro antecknade:
Önne, Tyft, mellersta gården, Hällebäck, Hagetorp, Grinneröd och Ranneberg.
1) Röde Bog omnämner en Saules, som skänkt 5 öb. i Nordvik till Stenkyrka »Item j
Nordnik. V. aura boll lauk Sauli j Islænningaby». Röde Bog använder alltid vid betecknandet av
ett patronymikon son, eller sonar ett särskilt konventionellt tecken. Sauli torde sålunda ej
kunna översättas med Saulessön. Islänningabö (där islänningarna bodde) nu Bö, har varit en
av släkten Drotnings gårdar redan från den tid de, sannolikt i samband med det rika
sillfisket omkr. 1140—1195, förvärvade eller förökade sina ägodelar. Flera minnen kvarstå från
denna och tidigare sillperioder i namnen Hjaltatyr (där Hjalterna, från Shetlandsöarna, bodde),
Buda dal, där man troligen haft marknadsstånd eller köpmansbodar, Seltibuder i Klövedal,
där sillsaltning ägt rum och Klädesholmen, där måhända utländska köpmän försålt sina
manufakturvaror.
2) Därav 12 mb. (j) *B ræ d d e no m på Orust.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
