Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjörns härad - Stenkyrka socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
88
garsyssel. Under senare hälften av 1300-talet framträder en Håkan
Munanssön Stumpe, som slutligen blir riddare och var gift med Elin
Bergsveinsdatter, en syster till herr Agmund Bergthorssöns (Bolt) hustru. Även
släkten Stumpe hade liksom släkten Bolt odalsrätt till gården Thumn (i
Norge), varför någon av stamföräldrarna troligen varit gemensam för båda
ätterna. Sannolikt har Håkan Munanssön varit son till en Munan
Agmundssön, för vilkens barns arv herr Agmund Guttormssön, hirdstjore i Viken,
den 3 okt. 1353 avlade räkenskap på gården Thumn eller som den nu
skrives Tom. Det gemensamma namnet Agmund, vanligt inom släkten Bolt,
samt förhållandet, att Agmund Guttormssön själv var ägare av Thumn och
uppträder som förmyndare för Munans harn d. v. s. en nära frände, tyder
på att släkterna varit befryndade. Även med ätten Smör var Håkan Stumpe
befryndad, i det hans moder, Elin Ragnvaldsdatter, var en syster till Jon
Ragnvaldssön (Smör). Håkan Stumpe var medlem av rådet 1388 och 1389,
sannolikt även tidigare och dog 1390 eller 1391. Hans flesta besittningar
lågo i Öslo härad, Romerige, Borgarsyssel och i Viken. En del hade han
sannolikt erhållit med sin hustru, vare sig hennes arvegods eller
kvarlåtenskap efter hennes förste man 1). Fru Hiin hade till sin mans själahjälp utom
parten i Hällebäck till Stenkyrka även skänkt en hel gård (Skede) till
Rakkestad och I mb. i en gård till Aska kyrka, båda i Norge. Deras son hette Olof
Håkanssön och gjorde sig bemärkt som rådsherre och rik egendomsägare.2)
1) Hon hade tidigare varit gift med herr Håkan Eivindssön.
2) Under Tegneby har tidigare anförts, att biskop Jens Nilssön (1594) anmärker, att
gårdarna på Lyrön hörde till Nesögodset. Bland dess tidigare ägare har även ovannämnde Olof
Håkanssön Stumpe varit, vilket framgår av ett par dokument från åren 1456 och 1458. Det
är ju ej osannolikt, att ätten Stumpe, som bevisligen ägt Hällebäck i Stenkyrka även ägt den
närbelägna Lyrön och Håkan Olofssön sålunda fått densamma i arv.
Nesögodset, i Öslos närhet, hade ursprungligen tillhört riksrådet och riddaren Jon
Thoraldssön (omkr. 1365) men från honom övergått till den besläktade Stumpeätten. Från Olof
Håkanssön Stumpe övergick Nesögodset till Bo Pederssön Flemming, en dansk man, som
förvärvade gården genom sitt gifte med Sigrid Erlandsdatter av Losneätten. Han nämnes mellan
åren 1456—91 och blev slutligen hövitsman på Akershus. Genom hans enda dotters
Margareta giftermål med danska riksrådet Holger Erikssön Rosenkrantz, kom Nesögodset till denna
släkt, där det kvarblev i närmare två århundraden. Hans son, den här flera gånger omnämnde
Erik Rosenkrantz, blev sedermera Nesö ägare, och innehades godset sedermera av hans son Jahob
Rosenkrantz (död 1616).
I sina reseanteckningar (1594) talar biskop Jens Nilssön även om de båda
Buddeberggårdarna (Forshälla) såsom tillhörande Nesögodset. Vem han avser med Kort på Nesöen är dock
svårt att förklara. Godset innehades vid denna tid av Jahob Rosenkrantz och upptager hansjb.
gårdar till ej mindre än 714 12 tunna hartkorn. Senare ägare ha varit Henrik Rantzau och
ståthållaren Christopher Urne, som uppförde Kjörbo corps de logis på fastlandet och sannolikt
raserade den gamla byggnaden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
