Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjörns härad - Stenkyrka socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
04
Av Röde Bog ha vi tidigare funnit, att Orm Thoressön från kyrkan
tillbytt sig I ötb. och 1/2 mb. i Hagetorp emot lika jordvärde i Hällebäck samt
därjämte försålt en del av Hällebäck, 10 öb., till sira Thorer. Möjligen bottna
sålunda ej blott släkten Rask utan även den andra delägaren i Hällebäck,
Hakon Stumpe, på kvinnosidan i Drotning-ätten, vilken som vi tidigare sett
haft en av sina stamgårdar förlagd till Bö. Enligt ett diplom från 1317 hade
nämligen vid skifte i Thumn (i Norge) Elin Olofsdatter, gift med riddaren
Guttorm Erikssön, ärvt bl. a. 5 öb. i Hällebäck, och den förut omnämnda Elin
Bergsveinsdatter, som skänkte 1 öb. i Hällebäck till Stenkyrka, var Guttorms.
dotterdotter.
Anders Olssön var, som man kan förstå av båda namnens utskrivande, en
man av vapen och nämnes mellan åren 1501 och 1528. Då Bö i 1328 års
förteckning är upptagen bland skattegårdarna, tyder detta på, att denna gård ej
varit hans sätesgård, ehuru han brukat densamma. Hans nedstamning från
Orm Thoressön framgår av ett dokument vid Lauritz Ölssöns tvist om
Ribbersnäs (Ödsmål) (1572)1), varvid Anders Olssön synes vara son till den
förut omnämnde borgmästare Rasks maka Sigrid, tydligen i hennes andra
gifte. Men detta sistnämnda dokument har sitt intresse även i annat
hänseende.
Den i dokumentet förekommande släkttavlan visar, att Lauritz Olssön
(Green) varit dotterson till Anders Olssön och sålunda liksom denne på
spinnsidan kunnat räkna sina anor tillbaka till släkten Drotning. Anders Olssön
torde sålunda vid köpet 1517 av Bö tillhandlat sig detsamma av sin moder
och dennes man i andra giftet, och Lauritz Olssöns moder, Anna Andersdatter
till Bråland, som hon skriver sig, varit Anders Ölssöns dotter. Då Bråland år
1528 förekommer bland skattegårdarna torde Anders Ölssön ej innehaft denna
gård som sätesgård utan snarare Rävlanda, vilket ej finnes uppräknat bland
skattegårdarna.
Vincent Lunges jordebok år 1535 anger också, att Morlanda säteri ägde
3 öb. i »Hoghen» på Tjörn, som »Anders i Reffsland haver». 2)
Den 24 maj 1540 tillskriver Eske Billes fogde, Tömme Jenssen sin herre
med förfrågan om en del av Billes gårdar i Bohuslän. Bland annat an-
1) Se närmare under Ödsmål, där den åberopade släkttavlan införts.
2) Knut Knutssöns (Baad) jb. år 1519 upptager i Stenkyrka två stugor i Nordvik, som
båda ränta årligen 5 lybska i landskyld, en annan stuga i Nordvik, som räntar 2 mark och
7 (6) i landskyld. Härtill kommer Hagetorp? (Hagenbohl), Lirås och en ödegård »Haggen»
Vincent Lunges jb. upptager endast två gårdar i Nordvik räntande resp. 2 mark och 9 (6) och
2 mark och 7 (6), gården »Haghe» räntade 1 mark, Lirås och ovannämnda »Hoghenn»
räntande 10 alb.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
