Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Torpe härad - Västerlanda socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
135
Till denna järnförädling, där svartsmidena mest voro avsedda för ortens
behov och till beställningar för länets skeppsbyggerier och fisken, nyttjades
endast torv och stenkol. Till bruket lågo stora mossar med riklig tillgång
på god bränntorv. Väster om bruket äro 19 större och mindre insjöar,
samt enligt dåtida uppgift 300 geometr. tunnland mossar, vilka blivit brukbara
genom 30,000 famnars dikning. Genom vådeld led bruket skada år
1749.
Vid bruket anlades därjämte en sågram enligt holländskt mönster,
varjämte genom kanaler och fördämningar mellan de många och vattenrika
sjöarna vattentillgången reglerades på ett beståndande sätt. Först 10 år efter
det Wengren börjat anlägga bruket erhöll han sina privilegier å
manufakturverket (1748). Redan följande år försåldes privilegierna efter den då
timade eldsvådan. Under målmedveten ledning utvidgades dock hans
skapelse alltmer.
I över ett halvt sekel (till 1802) fick Wengren njuta av sin skapelse.
Hars intresse sträckte sig ej blott till bruket. Även skogarna och traktens
naturskönhet hade i honom en hängiven vårdare. Av ekollon samt löv- och
barrträds frön uppdrogos telningar, som utplanterades på hans vidsträckta
domän. Hans efterträdare i bruksrörelsen fullföljde traditionerna.
Brukspatronen C. F. Trahn inköpte egendomen 1844 för 45,000 rdr rmt
och finner man av 1847 års taxering, att Thorskog, 2/3 mtl kronoskatte
båtsmanshåll jämte bruk och 11/12 mtl övrig skattejord upptaxerades till 25,305
rdr banco. Thorskog norgården 2/3 mtl av samma skattenatur ägdes av
gymnasiebefallningsmannen G. Schiller.
Brusewitz skriver om brukets tillstånd på 1860-talet, då jägmästaren,
brukspatron A. F. Oswald innehade detsamma, att det är socknens
betydligaste possession och består lantegendomen av 2/3 mtl Thorskogs norgård 1),
1/4 Bäck, 1/24 Prästeröd, 1/8 Svarvareåsen, Maen, Ekåsen och Färleken,
vardera 1/8 mtl, allt kronoskatte. Härav äro i sambruk 23/24 mtl, vilka
innehålla 781/2 tunnland bördiga inägor, goda odlingstillfällen, rik tillgång på
bränntorv samt skog till husbehov och även något till avsalu.
Enligt kungl. resolution av den 8 januari 1839 erhöll dåvarande ägaren
av detta bruk rättighet att, i stället för en del av de i bruket utnyttjade
inrättningarna, anlägga, jämte en s. k. Hollovfire, en stångjärnshammare och
härd för 450 skeppunds årlig stångjärnstillverkning mot erläggande av dubbel
hammarskatt med 9 skeppund årligen och med villkor, att förändringen skulle
vara slutförd den I november 1841. En sådan blev emellertid ej genomförd
1) Thorskogs norgård löstes till skatte år 1738 av trenne bönder för 27 rdr och 30
skilling. Gården lades sedermera i sambruk med militiebostället Sörgården.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
