Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlands norre härad - Ucklums socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
riksmarsken Svante Sture och Märta Leijonhufvud. Bjelke ägde gods
flerstädes i södra Bohuslän samt i Göteborgstrakten, vilka han sannolikt ärvt
genom sin hustru. Släkten Leijonhufvud ägde nämligen gårdar flerstädes i
södra Bohuslän.
Från den 14 juni 1625 föreligger ett dombrev utfärdat av lagmannen
i Viken, Jens Christensen, rörande en halvpart i gården Härgusseröd. Om
denna halvpart hade tvistigheter uppstått emellan en viss Sven Toraldssön
och dennes båda brorsöner, Torald och Sven Arvidssön. Den sistnämnde
hade efter faderns, Arvid Toraldssöns död inlöst tvenne av brödernas och
tvenne systrars arvslotter i gården. Sven Toraldssön krävde sin rätt att
såsom farbroder vara närmare berättigad att inlösa dessa gårdsdelar. Målet
förliktes och skulle vardera parten äga hälften i halva Härgusseröd.
Från den 9 september 1523 föreligger en skrivelse till Anna Rud, Henrik
Krummedikes maka, från en del av hennes landbor, i vilken de framföra sin
klagan över hennes fogde Iver Mattssön, enär han förvägrat Anders
Lauritssön till Sköldunga att bruka en kvarn, som enligt sexmannadom länge legat
under denna gård.
Bland supplikanterna förekomma följande hennes lantbönder, Per
Eskilssön i Grössby (skrives Grødh), Henrik i Berg och Niels Tolssön i
Jordhammar. Övriga som undertecknat skrivelsen äro den från Ödsmål bekante
Helge (Heli) Reb, Jon i Stenung samt lagrättsmannen Måns i Västerlanda.
Oaktat sina stora inkomster synes Anna Rud ej ha varit så noga med
betalningen. I brevets fortsättning beder nämligen Oluff i Daffinseröd, att
hon »för Guds skull» ville betala honom de/7 alnar tyg, som ännu äro
obetalade på de tvenne par oxar och den ko han lämnat henne. Per Eskilssön
i Grössby begagnar också tillfället att påminna henne om de två lod silver,
som hon ännu ej likviderat och som resterar på det par oxar, som han
lämnat henne.
En närmare uppfattning om gårdarnas storlek m. m. framgår av 1659 års jb., då
skattegodset utgjordes av 3 hela, I trefjärdedels, 12 halva och 1r fjärdingsgård. Av krononatur voro
1 hel, ro halva, 5 fjärdedels, 1 åttondels samt r, rubricerad som ålefiske. Frälset bestod av 8
hela, I halv och 2 fjärdedels gårdar.
Av randanmärkningarna finner man, att en av Grössby-gårdarna varit
knapegods, men förmenas ägaren ha förbrutit denna sin frälsefrihet »for
odellsoppbörsels indhold», varå, där skall finnas dom. Tönneröd är tre r
dedels skattegård.
Av de hela kronogårdarna anges Backa höra till Dragsmarks klosterläns
gods. Som åttondels kronogård betecknas Svartehallen. Det i kolumn för
II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
