Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlands norre härad - Hålta socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
196
kronan Gullbringa1t) och medges säterifrihet. Från Harald Stake förvärvas
1669 Vävran mellan-, öster- och norgård samt 1673 även Sörgården samt
Hede. Kronotorpet Lyckan hade kronan ävenledes förvärvat från Stake
1669. Från Erik Gyllenbergs arvingar hade kronan förvärvat Harkersröd
(1692), Lilla Risby (1683) och Lökeberg, Östergården (1692). Vid samma tid
(1697) tillhör Mällgärde Anders Holsts änka, Ehelöv förre löjtnanten Zackarias
Borin, Graneby svärdfejaren Hans Skuriantz och Pölen kaplanen herr Hans
Rasmussen. År 1715 har Ekelöv övergått i gen.-major Fr. von Köhlers ägo
och är sedan en lång följd av år jämte Gullbringa i Köhlerska släkten ägo.
Enligt 1748 års jb. har regementsskrivaren Peter Palmborg år 1720 skatteköpt
tvenne av Vävran-gårdarna och Harkersröd. En annan av Vävragårdarna
samt Kruseberg och Lökeberg ha av gen.-major von Köhler skatteköpts år
1716. Pölen innehas vid denna tid (1748) av rådman Wennerqvist i Uddevalla.
Vid början av 1800-talet äges Hålta annex av prosten och kyrkoherden
J. A. Rhodin. Av frälset äro Ekelöv och Mällgärde från år 1766 förpantade till
åborna på 90 år. Bröderna Gustaf och Fredrik Brunjeansson ha år 1783
bortpantat Pölen till åborna på 100 år. Gullbringa säteri innehas vid denna
tid (1801) av Johan Wendel.
Inom socknen finnas tvenne gamla militiehemman, Stora Risby, 1 mtl,
f. d. löjtnantsboställe, vilket före indragningen ansågs ha bördig åker för
40—50 tunnors utsäde, knapphändig äng och två små torp samt
trumslagarbostället Övra Rostad, likaledes I mtl, vilket ansågs ha jord till 12 tunnors
utsäde samt god lövskog med björk och bok.
I berättelsen om sin resa genom Bohuslän förrättad 1742 anmärker
Kalm, att han på resa från Marstrand till Kungälv, på sin färd från
postgården (sannolikt i Tjuvkil) passerat genom en bokskog, som sades vara på
frälseägor.» Troligen är det Gullbringa, som härmed avses. Kalm omrämner
i övrigt ej bokskog i Bohuslän mer än i Skredsviks socken.
1) Beträffande Gullbringa se förf:s »Bohusläns gamla adliga gods och sätesgårdar» sid. 235 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
