Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlands södre härad - Ytterby socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
210
narie, som går till kyrkoherden i Kungälv, »han til sit kalds underhold alltid
niutit hafwer». Om Ormå är anmärkt, att det är lagstolsgods, varav
lagmannen Pommerining uppbär all både viss och oviss ränta. Har tidigare
endast varit ett hemman men nu höjts till 2.
För det halva kronohemmanet Trädal är anmärkt, att skeppskaptenen
Bryngel Stahe på sin lön åtnjuter all både ordinarie och extraordinarie ränta.
Halva kronohemmanet Backa äges till hälften av bonden, men kronan råder
bygseln. Kvarnbacken är lagman Carl Pommerinings lagstolsgård. Om
Klockarebolet anmärkes, att det endast är en äng, som kyrkoherden i
Kungälv låter bruka.
Som tidigare nämnts kom Kastellegodset redan flera år före
reformationen under världslig styrelse, i det Fredrik I år 1529 överlät dess
egendomar under förvaltning av väpnaren Jörgen Steenssen, vilken behöll
förläningen under ett flertal år. När han 13539 erhöll förnyelse å sin
förläning, stipulerades, att han årligen skulle leverera 1/2 läst smör på
Köpenhamns slott och vid behov tjäna konungen, själv den tredje. Först vid
Stenssöns död, sannolikt 1567, lades Kastelleklostrets gods under Bohus och
upptages fr. o. m. 1568 i Bohusläns jordebok. Sistnämnda år uppgick
klosterlänets åbor till 104.
Klostrets gamla ladugård brukades under slottet och erlade sålunda
ingen ränta. I början av 1600-talet hade gården en kreatursbesättning av
1 tjur, 51 kor, 5 svin och 3 arbetshästar. Ägorna synes ha sträckt sig över
det nuvarande Kungälvs mark, berget Fontin och troligen även över en del
av nuvarande Kastellegården. Återstoden av Kastellegårdens mark har
upptagits av det gamla Kongahälla och dess utmarker.
Då staden 1613 blivit avbränd av svenskarna, befallde Kristian IV, att
den skulle flyttas till Fästningsholmen och tilldelade tre år senare den nya
staden Kastelleladugårds mark och betet på Fontin, i stället för den jord
staden ägt på den förra platsen. Härigenom uppkom i Ytterby tvenne
stora gårdar, Kastelleladugård (Kastellegården) och Kunghälla eller
Kungälvs ladugård, vilka till ägor och skötsel voro helt skilda från varandra
men ägde gemensamma utmarker. Arbetet med plöjning, gödning, skörd,
gärdsling m. m. ålåg bönderna i närgränsande socknar ända upp till
Ucklum och Ödsmål och reglerades, evad nyodlingar beträffar, av en
lagtingsdom från år 1639.
Denna, som utfärdats av lagmannen i Viken, Hans Frandsön,
innefattade jämkningar i en äldre av lagmannen Jens Christensen den 20 april 1621
utfärdad förordning, genom vilken socknarnas på Inland samt på Hisingens
norska del dagsverksskyldighet såväl under Kastelleladugård som under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
