Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Inlands södre härad - Ytterby socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
213
låtit uppgräva två dammar och däri satt rudor och karusser. Även
trädgård förefanns, för vilken 1697 begärdes i ränta 10 daler. ;
Som förut nämnts sköttes jordbruket på Kastellegården den tid godset
lydde under Bohus av bönderna i Inlands nordre och södre härader samt på
Hisingen. Under Aschebergs tid var skötseln överlåten till gårdsbönderna
på friherreskapet. Efter reduktionen, då gården anslogs till guvernören på
Bohus, förordnades, att allmogen på hela Inland samt på Hisingen skulle
årligen för varje gård utgöra 4 dagsverken.
År 1693 förvandlades Kastellegården till översteboställe, varvid
allmogens dagsverksskyldighet upphörde, vilket beredde i synnerhet den förste
innehavaren, Aschebergs son, K. I. von Ascheberg avsevärda svårigheter.
Sedan Ascheberg blivit utnämnd till generalmajor 1709, synes han oftast
vistats i Skåne och haft Kastellegården och Gullmarsberg utarrenderade, därvid
regementsskrivare Peter Palmborg en längre tid synes innehaft den förra
gården. När Ascheberg 1717 avträdde överstebostället till förutvarande
sekundchefen Sam. Vallenstjerna, voro byggnaderna på gården alldeles uppruttna,
varför Ascheberg vid hussyneförrättningen ålades erlägga 2,000 daler.
Kastellegården innehades även av en av Karl XII:s livdrabanter, frih. Axel
Erik Roos, i egenskap av chef för Bohusläns dragonregemente åren 1728—
1740, vilket sistnämnda år han utnämndes till landshövding i Älvsborgs län.
På hans tid säges, att de då ännu kvarvarande lämningarna efter det
forna Kastelleklostret skola blivit bortröjda (1733), men ännu så sent som
1811 anger en karta rudera efter Kongelfs kloster».
Gården var därefter översteindelning, och dess ägare sammanfalla med
cheferna för Kungl. Bohusläns reg:te, intill dess boställsrättigheten indrogs
och gårdens avkastning tillfördes regementets avlöningsfond. Sedermera
har gården blivit lagd under Kungl. domänstyrelsen.
I sin topografiska beskrivning säger Höjer (1882) om Kastellegården, att
densamma räknas till 6 mtl med tillhörande Gullö, Rangle- och
Munkholmen. Gården har ett vackert läge vid älven och manbyggnaden omgives
av till större delen nya trädgårds- och parkanläggningar.
Uthusbyggnaderna äro solida och egendomen utmärkt såväl till sin kultur som till sina
produktionsanlag.
Jorden består mest av djup mylla på lerbotten. Tillgången till lermärgel
är ganska god. Taxeringsvärdet var då 200,000 kronor.
Bland arrendatorerna märkas överjägmästare Ulric Wästfelt (1847) och
löjtnanten J. O. Kilman, som lät uppföra ny mangårdsbyggnad m. m. samt
ordna trädgårdsanläggningarna. Holmberg skriver härom: »Han har ock.
låtit omändra den förra, något stela, gammalmodiga trädgården till en dylik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
