Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hisingen (ej Västgötadelen) - Säve socken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
Anders; Birger Thordsen), Tagene (Swend Nielssen, 24 6; Birger, fattig; Erick Olsen; Oluff
Ericksen), Bönered (skrives Pønnerud, Gunner, 24 8; Jon, fattig) Skogome (skrives Skoen,
Oluff Thordsen; Anders; Peder).
F. Göpås omnämnes i ett brev av den 18 april 1540, då Claus Bilde, vid
denna tid hövitsman på Bohus, erkänner sig ha mottagit en skrivelse från
Eske Bille, vari denne åberopar ett kungabrev, enligt vilket han erhållit frihet
för såväl sitt gods som även för kronans skattegods Göpås (Giubås). I sitt
svar uttrycker sig Claus Bilde med en viss försiktighet och anmodar Eske
Bille att noga angiva gårdarnas läge, helst där flera förefunnos med samma
namn.
Eske Bille var genom sitt äktenskap med Sophia Krummedike arvtagare
till Henrik Krummedikes stora jordagods i Bohuslän, vilken rätt dock en
del svenska adelsmän ville göra honom stridig, framförallt
Krummeättlingarna. Från dansk sida hade år 1504 genom ett kungabrev medgivits svenska
riddersmän rättighet att besitta gods i Danmark. Brevet har nedanstående
lydelse:
Wi Fredric met gudz nade etc. gör alle weterligt at wi af wor synnerlige gunst och nadhe
och med wore elskelige dandemend Riksens radz råd hafve unt oc tillagt oc nu med theta wårt
upne breff unde oc tillade at oss elskelige ridder oc riddersmentz men, fruer oc jungfruer, som
bygga oc boo uti Swerge oc hafve gods uti wort rike Dannemark oc Norge, som them med rette
tillhörer oc hafwer warit them hallet oc förundt förre til thenne dag oc icke er sold eller
forpantet aff wore forfarne framfarne konunger uti Dannemark tha njuta, oc skola the nu samme
theres godz frij til theres egen anamma oc thet nyde, bruke oc beholle. Thy förbinde wi alle
ehoo the helst äre eller ware kunde, serdeles wore fogter, embetzmen och alle andre, them her
emooth paa for: ne godz hinder eller förfong göre i nogen made etc. Malmö, Abboten Egidii dag
1504.
Den 22 februari 1526 hade konung Gustaf skrivit till Henrik
Krummedike och anmodat honom att ej göra Nils Krummes änka eller barn något
hinder i deras egendom i Norge utan rätta sig efter en mellan båda rikena träffad
överenskommelse. I annat fall skulle repressalier träffas och norska
adelsmäns gods i Sverige behandlas på likartat sätt.
Slutligen hade konung Gustaf den 8 juni 15336 tillskrivit Eske Bille, som
hänvänt sig till konungen för att återfå en del gods på Hisingen, som
tillhört hans svärfar Henrik Krummedike, att saken skulle anstå, tills en
gemensam förhandling hållits mellan de tre rikena, angående den rätt
innehavarna i det ena riket kunde hava över gods i ett annat.
Ännu år 1550 är denna tvist om Eske Billes gods på Hisingen ej fullt
utklarad. Den I 3 juni 1550 kungör Mats Nilssön, lagman i Viken, att herr Eske
Billes fogde i Bohuslän, Hans Skriver, på lagtinget i Kungälv påtalat en del
gods och gårdar på Hisingen, som hade tillhört herr Henrik Krummedike
men nu innehades av några gode män i Sverige. Mats Nilssön tillfogar, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
