5i Fig. 18 talet böcker väljer man efter bladguldets bredd (fig. 18). Då alltsammans blivit väl och absolut jämnt inskruvat i pressen, skrapas snittet i sin längdrikt ning först med den skarpare, sist med den finare skavklingan. — Ju glattare yta, ju vackrare blir snittet. Då det är färdigt, finpoleras det med tunt klister på en silkespapperstuss. — Väl slagen och skummad, med sex delar vatten utspädd ättika, tillsatt med något fin, pulvriserad bolus, påstrykes snittet med en pensel eller svamp. Sedan det torkat, poleras det åter med silkespapper, — ju blankare ju bättre. Guldet överflyttas medelst kniven på dynan och tillskäres. Snittet bestrykes rikligt med ägg-vitlösning. Guldläggaren strykes ett par gånger mot håret, lägges försiktigt mot guldet, som då följer med upp och kan anbringas mot snittet. Skulle en spricka uppstå, tillskäres och pålägges en ny bit guld. — Vid skarvning måste guldet alltid läggas ett stycke över det föregående. Lägg, sedan guldet torkat en 30 minuter, ett glansigt papper över snittet, och gnid kraftigt med glättagaten. Fastnar något av guldet på papperet, är det ej tillräckligt torrt. Gnid snittet med en vaxad linnelapp. — Skulle sprickor upp