So För olika beklädnadsmaterial användes olika grunderingsmedel. Till klot användes den s. k. vanliga äggvitan. Med en bomullsudd, som doppats i den på ett tefat uppslagna lösningen, bestrykes klotryggen hastigt, lätt och noggrant 2 gånger. Strax före guldets påläggning (uppdragning) överfares ryggen lätt med en bomullssudd fuktad i olja. Sudden bör, sedan den doppats i oljan, strykas av på handens översida, och man måste se till att den ej innehåller för mycket olja, när boken behandlas. Tryckning på skinn fordrar kännedom om de olika skinnsorterna. Getskinn, kalvskinn och fårskinn grunderas först med veteklister. Klistret kokas på vanligt sätt, se sid. 22, och utröres sedermera med så mycket kallt vatten, att det blir ungefär så tjockt som vanlig slätvälling. Bokens rygg, sidor och hörn eller med andra ord allt skinn, även det som ej skall tryckas, överfares några gånger med en svamp doppad i klister. Mellan varje grundering hänges boken att torka på så sätt, att boken och ena pärmen vilar på bordet, den andra pärmen får hänga ned över bordskanten. Efter tryckningen fernissas skinnet, och är klistergrunderingen illa utförd, vill fernissan klibba. Sedan klistergrunden är torr, bestrykes skinnet med en gelantinlösning. Omkring 2 blad gelantin upplöses i en halv kaffekopp hett vatten. En liten,