Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
(»Cartolaji»). Den mest betydande af dem hette
Johannes Aurispa,1 hvilken utan all fråga var medeltidens
förnämste handskriftshandlare. En så pass utvecklad
bokhandel förutsatte naturligtvis ett motsvarande antal
kopister, och som exempel därpå kan anföras, att endast i
Milano funnos mot slutet af fjortonde århundradet omkring
40 yrkesskrifvare (»Scribae»).
Efter upptäckten af boktryckerikonsten i midten af
femtonde århundradet erhöll bokhandeln det allra
vidsträcktaste område, och rikare tillfälle bereddes nu den
stora allmänheten att för billigare pris tillägna sig
litteraturens alster, som förut varit de lärdas uteslutande
egendom. De äldsta boktryckarne voro både förläggare och
försäljare på en gång, och först längre fram i tiden
skildes dessa båda affärsgrenar från hvarandra. De första,
som drefvo handel med tryckta böcker, voro Johan
Gutenberg och hans båda medhjälpare Johan Fust och
Peter Schöffer; och detta exempel följdes af flera andra,
såsom Johan Rynman i Augsburg (1497—1522), Gottfrid
Hittorp i Köln (1512—1560), Leonard och Lukas
Alant-see i Wien (1498—1522) och Frans Birckmann i Köln
och Antwerpen (1510—1530), hvilka förde sina
bokskatter till Frankfurt a/M., Paris, Löwen, London och andra
stora handelsstäder. Snart uppstodo också centralpunk-
1 Johannes Aurispa, f. 1369, f i Roma 1459, tillbragte en stor del af sin
lefnad i Konstantinopel under litterära sysselsättningar och därifrån hemförde han
ej mindre än 238 manuskript. Under sina oaflåtliga bemödanden att ytterligare
öka dessa dyrbara samlingar och sedermera göra dem tillgängliga för den
kunskapssökande allmänheten ådagalade han en sådan ifver, att en af hans vänner
vid ett tillfälle skref till honom ett affärsbref, i hvilket bland annat heter: »Totus
es in librorum mercatura, sed in lectura maliern; quod si faceres, longe melius
et tibi et Musis consultum esset. Quid enim prodest libros quotidie nunc emere,
nunc vendere, legere vero nunquam?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
