Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180_____________ HERMAN LUNDSTRÖM
bekräftar detta engelska helgons popularitet i vårt land. Som bekant
ansågos reliker från Botulf vara under medeltiden förvarade i Broddetorps
kyrka i Västergötland1. Helgonlistan för ärkestiftet vid medeltidens slut är
ju för öfrigt redan förut väl känd, hvadan synodalcirkulären icke ur denna
synpunkt kunnat sägas egentligen ha tillfört oss ökad kunskap.
Däremot lämnar det nya fyndet ett värdefullt tillskott till våra
»herdaminnen». De här såsom under året aflidna upptagna prästmännen äro
samtliga obekanta för utgifvarna af Upsala Ärkestifts herdaminne.
Hvarken Upsalakaniken Ericus Johannis eller prebendarierna därstädes Petrus
i Simtuna och Johannes Gislonis eller Olaus i Söderrala, Gregorius
i Vassunda och Magnus i Odensala äro sålunda förut kända. Det är
att hoppas, att då Luleå nya stifts herdaminne en gång skrifves, do minus
Laurentius i Skellefteå icke måtte blifva afglömd samt att Johannes i
Njurunda redan är registrerad i det omfattande och grundliga herdaminne
öfver Härnösands stift, hvarmed f. d. öfverbibliotekarien L. Bygdén sedan
årtionden tillbaka är sysselsatt.
Äfven om icke några nya uppgifter rörande synodalmötenas form och
sammansättning lämnas, så måste det nya fyndet anses utgöra ett icke
ovälkommet bidrag äfven till stiftssynodernas historia. Sålunda vinna vi den af
de senare cirkulären bekräftade upplysningen, att dessa möten vid
ifrågavarande tid plägade hållas i början af juli månad2 och icke såsom Klemming
till följd af ett egendomligt misstag uppgifver i veckan vid Marie bebådelsedag.
Detta vårt äldsta synodalcirkulärs uppräknande af årets »defuncti in
memoriam» minner för öfrigt om, hur djupt de historiska rötterna sänka sig
till den än i dag vid våra ordinarie prästmöten följda, äfven i gällande
kyrkolag grundade plägseden, att de sedan senaste stiftssynod hänsofne
ämbetsbrödernas lifsbilder tecknas och framställas inför det församlade mötet. Det
är protestantismens sätt att upptaga och utgestalta den vackra, pietetsfyllda
tanke, som låg i medeltidskyrkans synodala själamässor för hänsofne patres
et fratres.
Förmodligen kunna äfven dokumentets sockennamnsformer äga intresse
och värde för den i våra dagar så framgångsrikt bedrifna
ortnamnsforskningen.
1 Ellen JØRGENSEN, Fremmed Indflydelse under den danske Kirkes tidligste
Udvikling. Kbhvn 1908, s. 207, 208. — H. Hildebrand, Sveriges Medeltid, III, s. 60, 87.
2 1514: feria tercia infra octauas visitationis marie, 1527: in octaua Uisitationis Marie
och 1536 likaledes: in octaua Uisitationis Marie. Jfr Klemming, a. a., s. 164. På Klemmings
ifrågavarande förväxling af Marie bebådelse och Marie besök har docenten K. B. Westman
benäget fäst min uppmärksamhet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
