Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Från Bok- och Biblioteksvärlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
393
dig. Denna del omfattar 1122 utländska inkunabler —
åt de i Sverige tryckta kommer nämligen andra
delen att reserveras — och är åtföljd af ett
planschband i folio med 150 valda afbildningar af de
sällsyntaste och mest representativa numren i den vackra
samlingen. Af de 1122 inkunablerna hafva icke
mindre än 283, alltså jämnt en fjärdedel, tillhört friherre
Per Hierta på Främmestad, hvilkens vackra
samling af 1400-talstryck år 1911 genom köp öfvergick i
dr. Otto Smiths i Karlshamn ägo och sedan till
största delen af denne donerades till Kungl,
biblioteket. Dr. Smith har också bidragit med en större
summa till täckandet af de med katalogens
utgifning förenade kostnaderna, resten har bestridts med
medel från den Berghmanska fonden. Trycket har
utförts af Almqvist & Wiksells
Boktryckeri-A.-B., klichéerna äro förfärdigade af Justus
Cederquists Grafiska A.-B. Ae.
I Nordisk tidskrift, h. 6, s. 439—451, har professor
O. Montelius under rubriken Forntida bokska t ter
redogjort för Kungl, bibliotekets senaste
publikationer, den Berghmanska elzevierkatalogen,
inkunabelkatalogen och Handlingar ang. undersökning af
äldre arkivalieomslag i Kammararkivet och
Riksarkivet.
Accessionskatalogen.
Af den för Sveriges offentliga bibliotek
gemensamma accessionskatalogen, utg. af Kungl,
biblioteket genom S. Hallberg, föreligger årgång 28
färdig sedan medlet af september månad, omfattande
bibliotekens utländska förvärf under 1913, och bildar
en volym på icke mindre än 756 sidor. Denna
årgång åtföljes för första gången af ett alfabetiskt
register efter författarnamn och anonyma uppslagsord,
hvaremot periodiska skrifter och publikationer af
institutioner och sällskap icke äro här upptagna.
Den nu vidtagna anordningen innebär dock icke ett
afbrytande af framtida utgifning af tioårsregisterna.
Att accessionskatalogens värde och användbarhet i
hög grad ökas genom ett sådant årligt register är
själfklart. Man kan blott önska, att denna
publikation, på hvilken så mycket arbete nedlägges, måtte
vinna allt större användning och uppskattning från
allmänhetens sida.
Den Thesleffska donationen.
Bland de talrika donationer, som under de senare
åren kommit Kungl, biblioteket till godo, intager
den Thesleffska boksamlingen — anländ den 15
jan. 1914 — en särställning, som gör den förtjänt af
uppmärksamhet i högre grad, än som eljest vare sig
dess storlek eller dess intresse från rent bibliofil
synpunkt måhända skulle berättigat den till. Den
utgöres nämligen af en strängt enhetlig, ett enda
forskningsområde behandlande samling tryckalster,
hopbragt med vetenskaplig sakkännedom om
ifrågavarande ämne och tydligen eftersträfvande att så
vidt möjligt uttömma litteraturens resurser
beträffande detsamma. Donationer af detta slag måste
gifvetvis vara alldeles särskildt välkomna i hvarje
bibliotek, som vill tjäna vetenskapligt syftemål. Till
denna allmänna regel kommer så i detta speciella
fall, att det Thesleffska bokbeståndets omkr. 800 nr.
på ett fåtal när förut saknats i Kungl, biblioteket,
lätt förklarligt, då dess ämne gifvetvis ligger en
smula på sidan om de vetenskapens allfarvägar, på
hvilka ett offentligt bibliotek måste i främsta
rummet ha sin uppmärksamhet riktad. Dr. Thesleffs
studium är som bekant zigenarfolket: dess etnografi,
språk och historia såväl som dess roll inom den
högre kulturen, sådan den afspeglas af
skönlitteraturen och konsten.
Denna senare del af Thesleffs intressanta
forskningsprogram representeras förutom af musikalier
och ett dyrbart bildurval — hvaribland märkas
exempelvis originaletsningar af Callot — af omkring
400 vol. skönlitteratur med ämne ur landstrykarnas
brokiga värld alltifrån 1700-talets pikareskromaner
af Le Sage och Smollet ned till de mera kultiverade
skönmålerierna i exempelvis Viktor Rydbergs
Singoalla eller Henning Bergers Ysail.
Den vetenskapliga afdelningen återigen, som —
likaledes uppgående till 400 vol. — själffallet utgör
samlingens kärna, illustreras äfven den af ett
rikhaltigt åskådningsmaterial i form af skickligt tagna
fotografier och skioptikonplåtar, de flesta
framställande zigenarfolkets hvardagstillvaro, på vandring
och i arbete.
Hur lockande det än skulle vara att ingå på en
närmare mönstring bland denna afdelnings många
kuriösa och sällsynta tryckalster, förbjuder
utrymmet emellertid detta. Det får vara nog med ett
omnämnande rätt och slätt af några få arbeten,
märkliga genom sin för forskningen på området afgörande
betydelse. Som det största namnet inom såväl
språkforskning som etnografi möter då upp F. Miklosich,
hvars hufvudarbete Über die Mundarten und die
Wanderungen der Zigeuner Europas, 1—12, Wien
1872—81, (Separatabdr. aus d. Denkschr. d. phil.-hist.
Classe d. k. k. Akad. d. Wiss., 21-31) återfinnes i ett
delvis med författarens egenhändiga
marginalanmärkningar försedt exemplar. Vidare märkas inom
etnografien de grundläggande Grellmann’s
Historischer Versuch über die Zigeuner, 2. Aufl.,
Göttingen 1787, C. v. Heister, Ethnographische und ge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>