Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISCELLANEA
165
De 36 första sidorna i psalmboken upptagas af titeln och kalendarium
m. m. Hvarje månad börjar med ett litet symboliserande träsnitt. Utom
dessa och de på titelbladen befintliga finnas ett stort antal illustrationer i
alla fyra af delningarna. De som pryda katekesen äro störst, något mindre
de som förekomma i passio, under det träsnitten i psalmboken och
evangelieboken äro små och ganska torftiga. Omkring tre af dessa senare finnas vackra
dekorativa ramar. De återfinnas å blad D7b, K6a och L8b. Flera af de små
träsnitten samt dessutom månads-illustrationerna har Kroger äfven användt i
den ofvannämnda danska psalmboken.
Bandet är samtida med trycket och består af träpärmar öfverdragna
med brunt kalfskinn med rika pressningar. Bården, omgifven af linjer,
består af en bladranka, å hvardera pärmens midt en större rektangulär
stämpel med religiösa bildmotiv, nu nästan utplånade. På den ena urskiljas orden
fiat michi secul, och på den andra, in obediencia. Ofvan och under dessa
stämplar äro placerade två fembladiga blommor. Ryggen har tre bind med
en liten prydnad i fältens midt; knäppen ha funnits. Snitten har varit
förgylld, liksom säkerligen äfven pressningarna, nu dock mörknad, men vackert
ciselerad. Tyvärr är bandet mycket nött och trasigt i hörnen.
Någon kännedom om volymens historia, innan den hamnade i Linköpings
stiftsbibliotek, äger iag ei. _ ’ ^ „
’ * J s J Gustaf Rådbeck.
Oxenstiernska
pappersmärken från 1600-talet.
I sin bok »Ur en
antecknares samlingar», denna
Fundgrube för svenskt
bibliogra-fiskt vetande i roande form,
talar Klemming på ett
ställe1 om gamla svenska
pappersmärken. Efter att ha
afbildat ett märke med
Vasa-kärfven och G. A. R. S. —
Gustavus Adolphus Rex
Sue-ciæ — anför han ett annat
ungefär samtidigt
vattenmärke, som han kallar icke stort
mindre förnämt än det förra,
nämligen en sköld med
inskriften: Petrus Brahe,
Gref-ve till Wisingsborg. Hade
han känt det här nedan af-
1 S. 217—221 :
Pappersmärken från 1600-talet.
Fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
