- Project Runeberg -  Nordisk tidskrift för bok- och biblioteksväsen / Årgång IV. 1917 /
44

(1914-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44 O. WALDE

blott var ett par år gammal. Under uppväxtåren synes han hafva haft ett
andra hem i morfaderns, biskop Winstrups hus. Då biskopen som dekanus
i teologiska fakulteten förrättade doktorspromotionen år 1607, lät han sin
åttaårige dotterson förelägga promovendus, Curt Aslaksen, en serie frågor
på latin, hvilket uppdrag den unge Stephanius till full belåtenhet utförde.
Äfven om hans roll bestod i ett blott uppläsande af de latinska teserna,
visar detta likväl att han redan vid så unga år varit i viss grad förtrogen
med det latinska språket, en färdighet som han sedermera utvecklade till
verkligt mästerskap.

Sedan Johannes Stephanius öfverflyttat till Sorö som föreståndare för
dess skola, inskrefs sonen därstädes i början af år 1608, och fortsatte sina
studier dels i Sorö, dels vid Herlufsholm, där han aflade studentexamen. I
oktober 1615 immatrikulerades han vid 16 års ålder vid Köpenhamns
universitet och tog där i april månad 1618 den filosofiska baccalaurgraden.1

Redan under sina tidigaste studieår kunde han tack vare en god
ekonomisk ställning tillfredsställa den samlarelust, som följde honom under hela
lifstiden. Fadern hade genom väl af lönade poster och en utmärkt
affärsduglighet skaffat sig en ganska stor förmögenhet, och då Steffen var ende
sonen, mötte det intet hinder för honom att i stor utsträckning tillfredsställa
sina litterära intressen. Härtill kom att han efter morfaderns död 1614
disponerade ett icke obetydligt mödernearf. Förmodligen har han dock icke
behöft för sina direkta studier skaffa så stort bokförråd, enär väl faderns
bibliotek stod till hans förfogande.

Stephanii första daterade bokförvärf är från år 1615. En liten
oktavvolym utgifven af Frobenius i Basel och innehållande några klassiska
författares skrifter jämte Erasmus Roterodami Moriæ och Epistola ad Dorpium,
tryckta 1521, hvilket arbete tidigare tillhört en Frans Jörgensen, Franciscus
Georgii, har inskriften »Possidet hunc Stephanus Johannis Haffniensis 1615».2
Följande år har han anskaffat tvänne arbeten af Caspar Peucer, Elementa
doctrinæ de circulis coelestibus och De dimensione terræ, tryckta i
Wittenberg 1553 och 1554, samt sammanbundna i ett band.3 Från detta år
härleder sig äfven Hieronymus Wildenbergs Digestio totius philosophiae humanæ,
tryckt i Basel 1545. Från år 1617 härröra ett par volymer. Hans Povlsen
Resens i Wittenberg 1612 tryckta Initia geometrica har följande anteckning,
skrifven af Stephanius med en redan nu fullt utbildad, synnerligen prydlig

1 Rørdam, senast a. a., s. 5 ff.

2 Gammalt signum i UB 60:771.

3 Denna bok har förut tillhört Petrus Johannis Ripensis, förmodligen den Peder
Hansen Riber, hvilken dog som superintendent på Gottland 1591.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:09:27 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bokobibl/1917/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free