Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STEPHANII BIBLIOTEK OCH DESS HISTORIA 59
obsidionis Magdeburg!, Basel 1552, Chunmannus Flinsbachii Confirmatio
chronologiæ, Strassburg 1552, Jakob Basilici De Morini quod Terouanam
vo-cant, atque Hedini expugnatione, Antwerpen 1555, och Georg Wicelii
Com-pendiosissima descriptio belli Judaici, Köln 1552, har likaledes en ryggtitel
af samma hand och återfinnes i Meursii katalog, där dock det fjärde
arbetet i bandet är uteglömdt. Ett fjärde dylikt samlingsband i Upsala,
innehållande Leidenupplagan 1588 och Parisupplagan 1609 af Constantini
Por-phyrogennetæ De thematibus, har ett register i slutet jämte spår af en
ryggtitel, skrifvet af Meursius. Äfven denna volym återfinnes i katalogen1
liksom äfven flertalet af de öfriga böckerna, hvilka enligt mitt antagande hafva
tillhört Meursius. Att icke alla återfunnits kan bl. a. bero därpå att de
genom försäljning eller gåfva utsöndrats från biblioteket innan denna
katalog uppgjorts.
Johannes Meursius, en af det sjuttonde århundradets mest berömda
klassiska filologer, var född år 1579 nära Haag i Nederländerna. Redan i
sin tidigaste ungdom känd för sin rika begåfning, erhöll han en utmärkt
uppfostran och hade innan han fyllt tjugo år utvecklat en omfattande
författarverksamhet. Denna fortsatte han i Leiden, dit han kallades som professor
först i historia, sedan i grekiska. Genom de religiösa oroligheterna i Holland
1619, hans gynnare Oldenbarnevelts afrättning och hans vän Hugo Grotii
flykt blef emellertid hans ställning osäker, hvarför han såg sig nödsakad att
försöka skapa en ny framtid i främmande land. I likhet med flera af sina
landsmän, Johannes Rutgersius, Hugo Grotius och andra, vände han först
sina blickar mot Sverige. Man diskuterade möjligheten att söka skaffa
honom en bibliotekariebefattning vid Upsala akademi, men denna plan visade
sig outförbar.2 Det blef icke i Sverige utan i Danmark, som Meursius kom
att uppslå sina nya bopålar. Genom förmedling af den lärde Holger
Rosenkrantz, hvars sons handledare Meursius varit i Leiden, blef han af Kristian
IV år 1623 kallad till professor i historia och statsvetenskap i Sorö samt
till kunglig dansk historiograf. Efter att ännu någon tid hafva kvarstannat
i Holland för sina affärers ordnande, öfverflyttade han till Danmark år 1625
och verkade vid Sorö akademi till sin död 1639. Äfven i denna nya
omgifning med i många afseenden smärre förhållanden än dem han hittills
lefvat i, fortsatte Meursius med ifver sitt vetenskapliga arbete, hufvudsakligen
på den klassiska historiens och filologiens område. Mindre betydelsefull
1 Af dein. Miscellanea in octavo.
2 Se Rutgersii bref till Meursius i denna fråga 31 mars 1620, i MEURSII Opera, Vol.
11, 1762, sp. 353.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
