Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANCISKANERNAS BIBLIOTEK PÅ GRÅMUNKEHOLMEN I STOCKHOLM 125
i nr 9: Auctoritates de diversis materiis, nr 10: Dicta quorundam
philosophorum och nr 14: en till stor del ur en bestiarius hämtad exempelsamling.
I de stockholmska handskrifterna och inkunablerna äro naturligtvis de
rent teologiska verken öfvervägande. Jag omnämner i det följande några af
de viktigare. Af 1100-talets store mystiker Hugo de S. Victore (d. 1141)
finnas två arbeten, det ena hans hufvud verk De sacramentis christianae fidei
i en inkunabelupplaga Strassburg 1485 (nr 26), det andra en handskrifven
traktat Spéculum de mysteriis ecclesiae (i nr 20). Till samma århundrade
hör en asketisk skrift, de contemptu mundi 1. de miseria humanae conditionis
(i nr 9) af Lotharius (fr. 1198 påfven Innocentius III), En Spéculum
ecclesiae de missa (i nr 10) är författad af magistern i Paris Hugo de S.
Caro (d. 1263), känd som motståndare till den thomistiska riktningen. Flera
dominikanska skriftställare äro också representerade, såsom Guilelmus
Peraldus med det bekanta verket Summa de vitiis et virtutibus från midten
af 1200-talet (i nr 21), ordensgeneralen Jacobus de Voragine(d. 1298) med
en predikosamling Sermones quadragesimales (nr 13) och augustinerkorherren,
sedermera dominikanern Thomas Cantipratensis (d. mellan 1263 o. 1280),
författare till kompilations verket Bonum universale de proprietatibus apum, här
förefintligt i en i Köln tryckt inkunabelupplaga (nr 27). Augustinerordens
litterära verksamhet är företrädd af Nicolaus de By ard, Distinctiones
theolo-giae veteris et novi testamenti (nr 12) och Hermanus de Schildicz (d. 1357),
Spéculum sacerdotum (i nr 20). En skrift med titel Spéculum mundiciae i samma
codex är författad af Matthaeus de Cracovia, biskop i Worms (d. 1410).
En bibelkonkordans i sammandrag från 1300-talets början finnes i nr 5.
Af hagiografisk litteratur märkes utom legender öfver franciskanerhelgon,
hvartill jag nedan återkommer, en handskrift från 1100-talet med Historia
undecim milium virginum in Colonia (i nr 11). I nr 10 finnes en god version
af sjusofvarlegenden.
Äfven kanonisk rätt är företrädd bland Stockholmsklostrets handskrifter.
Så innehåller nr 16 Raimundus de Pennaforte (d. 1275), Summa de
casi-bus med kommentar af Wilhelm af Rennes, nr 15 innehåller Casus breves
super quinque libros decretalium, mindre traktater finnas i nr 22.
Jag har ofvan påpekat, att flera handskrifter förekomma med aslrologiskt
och astronomiskt innehåll, som delvis torde vara skrifna i Sverige. Sådana
handskrifter finnas särskildt i nr 20 och 22 (Cod. Ups. C 636 och C 654) och
bestå hufvudsakligen af prognostikor och praktiker samt astronomiska tabeller.
En eller annan gång finner man också ett medicinskt recept (såsom i nr 22). I
nr 4 (Cod. Ups. C 143) finnes en Computus manualis troligen af franskt ursprung.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
