Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRANCISKANERNAS BIBLIOTEK PÅ GRÅMUNKEHOLMEN I STOCKHOLM 127
studier med fasthållande vid de augustinska lärosatserna, representeras i
Stockholmslibrariet hufvudsakligen af arbeten af Bonaventura, så hans
franciskanerorden angående Apologia pauperum (i nr 10), en inkunabelupplaga
Köln 1486 med titel Libri et tractatus varii (nr 24), innehållande utom flera
af Bonaventuras teologiska arbeten också några af hans förnämsta mystiska
skrifter, såsom Itinerarium mentis in deum, Lignum vitae m. fi. Ett
kompendium af första boken af Petrus Lombardus’ sententier (nr 6) tillskrifves
på titellappen Alexander de Hales, doctor irrefragabilis, som visserligen
upprepade gånger i Paris föreläste öfver sententierna, men veterligen icke
efterlämnat ett dylikt verk. Ifrågavarande redaktion är i stället ett af anonym
författare gjordt utdrag af Bonaventuras sentenskommentar, ett utdrag, som
förut endast varit kändt i en i Amiens befintlig handskrift. En af
Bonaventuras berömdaste lärjungar var Johannes Peckham, hvilken lärde i
Paris och Oxford samt slutligen blef ärkebiskop af Canterbury (d. 1292). Af
hans talrika skrifter finnas här endast Officium et sermo de superbenedicta
trinitate (i nr 20) och en Sententia super confessionibus (i nr 10). Enligt
nyaste forskningar hör äfven Bartholomaeus Anglicus — han förflyttades
år 1230 som lektor från Paris till Magdeburg — till den äldre
franciskanerskolan. Han betraktas på grund af sitt arbete De proprietatibus rerum som
medeltidens förste encyklopedist. Några excerpter af detta under medeltiden
klassiska verk finnas i en af Stockholmshandskrifterna (nr 22).
Att äfven franciskanerna i Stockholm studerat Aristoteles framgår af
nr 17—19, som bl. a. innehålla Analytica priora libri I—II cum glossa,
kommentarer öfver libri I—III de anima, praedicamenta Aristotelis etc.
Augustinismen hos franciskanerna representeras i Stockholmshandskrifterna af smärre
traktater af Augustinus och citat från denne kyrkofader (t. ex. i nr 7, 20, 21).
Den yngre franciskanerskolan börjar med Johannes Duns Scotus
(d. 1308). Scotismen fasthåller fortfarande vid den äldre skolans augustinism
i stark motsättning till den genom Thomas de Aquino framkallade thomistiska
riktningen, men utmärker sig dessutom för sträng vetenskaplighet och stark
kriticism. Arbeten af Duns Scotus finnas i nr 18 och 19, däribland hans
Quaestiones super universalia Porphyrii, vidare en skrift af hans lärjunge
Franciscus de Mayronis (d. 1325 el. 1327), Passus super universalia et
praedicamenta Aristotelis. Äfven senare företrädare för scotismen, verksamma
under 1400-talets andra hälft, äro representerade i dessa båda codices, såsom
Johannes Foxal Anglicus, hvilken kommenterade Duns Scotus’
nyssnämnda verk öfver universalia Porphyrii, Bartholomaeus Bellati från
Feltre med en skrift Janua Scoti samt en viss Augustinus de ¥ er rar b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
