Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218 RECENSIONER
med de år, då hertig Carl, Reuterholm och Gustaf IV Adolf styrde Sverige.
Sundvalls bref gifva oss åtskilliga bevis på hur svagt kulturintresset var i
vårt land under dessa år. Skada bara, att brefskrifvaren själf icke gör
intryck af att afvika från tidens allmänna typ; han verkar öfvervägande gnatig,
afundsjuk och snål samt framför allt otroligt sur och missbelåten. Ständigt
klagar han öfver sin otur: han får inga beställningar, blir förbigången vid
utnämningar, ses öfver axeln af sina öfverordnade och är utsatt för en mängd
andra vidrigheter. Blott en gång är han riktigt belåten ; det är då han i ett
bref af den 27 januari år 1800 kan tala om, att hans sjuka syster aflidit,
hvadan, som han uttrycker sig, »det årliga underhåll på 100 Rdr, som jag
måst anslå åt henne, hädanefter stannar i min börs». Hans omdömen om
sina medbröder på det konstnärliga arbetsfältet äro i allmänhet föga
älskvärda. Representanten för det dåtida Sveriges officiella konstintresse,
öfverintendenten Carl Fredrik Fredenheim, kommer icke heller så lätt undan.
Han omtalas egentligen blott en gång med en ton af sympati, och det är då
han i mars 1803 aflidit; genom sin död har han enligt Sund valls uttryck
»beredt konstnärerna i detta land en stor glädje». Man kan således icke
säga, att det intryck af Sundvall, som brefven efterlämna, är vidare
fördelaktigt. Ej heller är brefvens innehåll särdeles gifvande; hvarken i afseende
på tidsskildringar, biografiska detaljer eller konstnärliga idéer ha brefven
något egentligt nytt eller intressant att meddela. Det kan på goda grunder
ifrågasättas, om utgifvaren gjort klokt i att offentliggöra dessa bref på sådant
sätt som nu skett; som bilaga till ett arbete om Sund vall hade de kunnat
försvara sin plats, men som själfständigt verk äga de knappast något
egentligt raison d’être.
Dessutom måste man beteckna titeln »Gustavianska konstnärsbref» som
ganska missvisande. Visserligen kan man ju säga, att såväl Sundvall som
"Wertmuller tillhörde den gustavianska perioden så till vida som de fått sin
konstnärliga utbildning under densamma och emottagit bestämmande intryck
af dess konst, men det måste icke desto mindre betecknas som tämligen
oegentligt att använda uttrycket »gustaviansk» om en brefväxling, som
bort-sedt från ett enda bref (det första i samlingen) helt och hållet faller in under
en annan period än den gustavianska. q w-—n
W. MOLÉR, Förteckning öfver musikalier i Västerås högre ällrn, läroverks
bibliotek t. o. m, 1850. Västerås 1917. 4:o. 29 s.
Bristen på ett större antal lokala musikbibliografier är för studiet af
äldre tiders musikhistoria ytterst kännbar. En del äldre musikalier hafva
nämligen till våra dagar bevarats i endast ett fåtal exemplar och det är
under sådana omständigheter tydligt, att kunskapen om musikaliebestånden
i olika bibliotek för musikforskningen har den allra största betydelse. Med
hänsyn till detta sakförhållande måste det bidrag till nämnda brists
afhjäl-pande, som utgöres af den förteckning, hvars fullständiga titel ofvan angif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
