Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ju nämnas, att de moderna
stil-gjuterierna vid försäljning af stil
numera icke endast framlämna
prof på alfabeten och små
textbitar, utan vid sidan däraf alltid
tillhandahålla just s. k.
tillämp-ningsprof, hvilka i flera fall kunna
betraktas som rena typografiska
mästerprof. Äfven med hänsyn
till denna svårighet vid
bedömningen torde dock otvifvelaktigt
kunna fastslås, att intet af de tre
prisbelönta förslagen kan
framkalla odeladt gillande eller ens
större erkännande, långt mindre
entusiasm.
Bland för vårt yrke
intresserade konstauktoriteter synas
meningarna sedan vara delade,
i det att Gregor Paulsson i
Stockholms Dagblad på det stora hela
taget synes nöjd och belåten,
under det att August Brunius i
Svenska Dagbladet på goda
grunder reserverar sig i mer än ett
afseende. Mot dr Paulssons
estetiska synpunkter på boktrycket,
sådana han nu och någon gång
tidigare framlagt dem, måste
fackmannen icke blott ställa sig
skeptisk, han frestas nära nog att
kalla dem nonsens. Åtminstone tillåtes det
mig betvifla, att man med ledning af herr
Paulssons anvisningar om bokens utstyrsel,
de må i öfrigt innehålla många elementära,
men också för den intresserade fackmannen
välkända, om än tyvärr ofta obeaktade fakta,
kan skapa ett bättre boktryck än vårt
nuvarande. Detta sagdt utan öfverskattning af de
visserligen uppmuntrande resultat, som
senaste tidens föredömen och sträfvanden på
boktryckets område frambragt i vårt land,
men hvilka dock enligt mitt förmenande böra
mana till eftertänksam sofring, särskildt i fråga
om den typografiska textutsmyckningen och
dess tendens till öfverbelastning och
förkonstling.
Det skulle föra för långt att här i detalj
granska alla de inkomna förslagen eller ens
de fyra i främsta rummet satta, men säkert
är, att intet af dessa synes mig ens
tillnärmelsevis nå upp mot hvad man numera
anser sig hafva rätt att fordra af en fullgod
EIGIL SCHWABS FÖRSLAG.
texttyp. Man må undra, hvad den läsande
allmänheten skulle säga om att dagligen hafva
för ögonen den grötiga och i vissa detaljer
rent af fula stil (ex. gemena a och t), som
skulle framstå direkt ur förste pristagarens
förslag, sådant det föreligger. Som en
särskild förtjänst har bl. a. af beundrare
framhållits, att de s. k. öfvertecknen, d. v. s.
punkter och ringar, placerats i jämhöjd med
de uppgående staplarnas öfverkant. En
annans ringa mening kan vara den, att de
härigenom, isynnerhet så grofva som de äro
tilltagna, i kompakta trycksidor komma att göra
ännu mera väsen af sig och bidraga till att
oroa satsbilden, istället för motsatsen. Likaså
kan det ifrågasättas, om icke många af
förslagets proklamerade »estetiska förtjänster»
stå i strid med krafven på lättlästhet, och,
hvarför icke, konstnärlig förståelse. Siffrorna
synas i alla tre pristagarnes förslag, och
särskildt de tvenne förstas, vara en alldeles
särskildt misslyckad detalj (man fasar vid tanken
Nord. tidskr. för bok- och biblioteksväsen 1917.
IT 192 17
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
