Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FRÅN BOK- OCH BIBLIOTEKSVÄRLDEN
259
biblioteket. I denna atlas meddelas på ett
mycket öfverskådligt sätt bl. a. en del
intressanta statistiska uppgifter om de på polska
affattade tryckalster, som sedan Polens
delningar utkommit i de af resp. delmakter
behärskade områdena. Statistiken omfattar tre
hufvudgrupper.
1. Den kvantitativa utvecklingen af
de polska tryckalstren med undantag af alla
periodiska publikationer och den vulgära
folklitteraturen samt de olika polska områdenas
del i detta andliga arbete. Denna statistik
uppgifver det årliga medeltalet för alla
femårsperioder 1815/19 -1909/13. Beträffande
procenttalen från de polska områdena må
anmärkas, dels att »Ryska Polen» är
uppdeladt i »Kongresspolen» och »Litauen med
Ukraina», dels att äfven den i utlandet tryckta
litteraturen är medtagen. — Kvantitativt sedt
konstateras en betydande stegring från c:a
350 verk under första perioden till bortåt
3,000 under den sista1. Stegringen har dock
icke varit konstant, och perioder af nedgång
äro 1830/34, 1850/54, 1865/69 och 1890/94.
Perioder af särskildt stort uppsving äro
1880/84 samt de första 10 åren af 1900-talet.
Stegringen fortsätter dock icke under åren
1909/13, som tvärtom visa någon nedgång. —
Beträffande den relativa fördelningen af detta
tryck må följande anföras. IKongresspolen
trycktes de närmaste 10 åren efter Wienkon-
1 Detta är i och för sig föga imponerande siffror,
då man jämför med motsvarande svenska statistik.
Under perioden 1885/89 trycktes i Sverige i medeltal
571 verk af minst 100 sidors volym och öfver 6,100
»broschyrer» (häften på mindre än 100 sidor eller
lösa blad), hvilka siffror sedan dess varit i
oafbrutet stigande, så att medeltalen för 1905/09 äro resp.
1,076 och 17,347, för 1910/13 resp. 1,387 och 21,458. Huru
stor del af kategorien »broschyrer», som kan tänkas
gå under benämningen »verk» efter detta ords
betydelse i den polska statistiken, är naturligtvis
omöjligt att afgöra, men man torde utan öfverdrift kunna
taga omkring 15% däraf med i beräkningen. För
Kungl, bibliotekets svenska realkatalog ha nämligen
under de senasta 10 åren utskrifvits i medeltal 4,000
lappar årligen. I jämförelse härmed synes den polska
statistikens 3,000, som gäller en 4 gånger talrikare
befolkning, vara en ganska obetydlig siffra. Detta
förhållande framträder ännu skarpare vid jämförelse
med den finska boktryckeristatistiken; de finska
årskatalogerna, som dock sannolikt i likhet med de
svenska ej kunna göra anspråk på fullständighet,
upptaga under de senare åren i medeltal 1,000
svenskspråkiga boktitlar. — Vid bedömandet af den polska
statistiken må man dock äfven taga i betraktande
det stora antalet analfabeter (minst 50% i Kyska
Polen, 5—25% i Galizien).
gressen nära 50 % af allt polskt tryck, och
1825/29 steg siffran till 60%, hvilket torde
hafva motsvarat relationen i folkmängd. Efter
det misslyckade upprorsförsöket 1830 sjönk
denna siffra med 12 % under närmast följande
period, och nedgången fortsatte äfven den
därpå följande tiden, så att medeltalet för
1845/49 endast obetydligt öfverstiger 20%.
Med följande period — den period, då
Krimkriget utbröt — inträder en stegring till 30%,
och sedermera har siffran med åtskilliga
fluktuationer varierat mellan 30 % och 40 %
— f. n. synes den vara i något stigande sedan
1895/99. En betydligt ringare procent af
polska tryckalster har presterats i Litauen
och Ukraina, hvilket ju är naturligt, då
polackerna i dessa områden på de flesta
ställen knappt uppgå till 5 % af befolkningen
och endast på få orter utgöra inemot 25 %.
Där rådde dock under de första 15 åren efter
Wienkongressen en relativ blomstring, i det
att där då utgafs ung. 20 % af allt polskt
tryck. Efter 1830 sjunker denna siffra till
omkr. 12 %, efter 1850 till 8 %. Med perioden
1865/69 inträder plötsligt en oerhörd
tillbakagång, och sedan dess synes medeltalet
knappast något år vara att sätta öfver 1 %. Denna
nedgång kan naturligtvis delvis förklaras
såsom beroende på frånvaron af ett mera
betydande kulturellt centrum, såsom Warschau
är för Kongresspolen, Krakau för Galizien,
men det stora språnget från 8—1% tyder
hufvudsakligen på politiska faktorer. —
Äfven i preussiska Polen för den polska
litteraturen ett tynande lif. Under tiden
närmast efter Wienkongressen konstateras ett
medeltal af 7 à 8 %, hvilken siffra var i
långsamt stigande ända till perioden 1850/54, då
den nådde omkr. 20%. Därpå inträder en
långsam men konstant sänkning ända till
4 %. För den sista i statistiken upptagna
perioden angifves emellertid någon ökning. —
Österrikiska Polen visar i det hela
samma utveckling som det preussiska fram till
perioden 1840/44, men följande period visar
ett språng från 10% till närmare 40%. Här
har tydligen tillvaron af ett kulturellt centrum
i förening med de politiska händelserna
1848-49 med ett slag gifvit
dubbelmonarkiens polacker en dominerande ställning. Den
under denna period uppnådda procentsiffran
har sedan varit i konstant stigande, så att
Österrikes 5 millioner polacker — knappt en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
