Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
280 O. WALDE
tek, saknas. Då dessa varit af ganska stor sällsynthet, är det troligt att de
tillhöra den del af biblioteket som han måst öfverlåta åt Seefeld. I
företalet till sin upplaga af Aelnods historia om Knut den helige berättar
Meur-sius att han vid ett besök hos Stephanius fått se den 1602 utkomna
upplagan af detta arbete, som ägaren nedtog från en hylla i sitt välförsedda
bibliotek.1 Denna tidigare upplaga af Aelnod har jag ej återfunnit. I
Johannes Stephanii bibliotek fanns Christiern Pedersens upplaga af Saxo; icke
heller denna har varit att finna.2 I Stephanii Christian IILs historia,
utkommen posthumt några månader efter hans död, finnes i slutet en förteckning
öfver tryckta böcker och manuskript, hvilka han användt såsom källor för
sitt arbete. Af de nämnda tryckta böckerna hafva endast en del återfunnits.
Nu är det ju ej heller troligt att han själf ägt alla dessa arbeten — han
kan ju mycket väl hafva haft dem till låns från Worm, Seefeld eller andra
— men förmodligen har dock en stor del däraf tillhört hans eget bibliotek.
Påfallande är att så få arbeten i rent nordisk historia ha anträffats. Detta
kan möjligen bero på att en mängd dansk historisk litteratur med de som
krigsbyte tagna biblioteken kommit till Upsala och Stockholm och därigenom
ofta flera exemplar af samma arbete funnits på hvarje ställe, af hvilka
sedan dupletterna utsöndrats. Om Stephanii historiska bibliotek sålunda på
olika sätt decimerats under tidernas lopp, återstår dock ännu tillräckligt för
att beteckna detsamma som ett ytterst värdefullt och ännu till stor del för
forskningen användbart källmaterial. Särskildt i fråga om nederländsk och
tysk historia visar Stephanii bibliotek en påfallande rikedom. Att
Nederländernas historia är så väl representerad har väl förnämligast sin grund i
Stephanii egna lifliga förbindelser med detta land och i hans inköp ur
Meursii samlingar. Af historisk litteratur rörande Nederländerna påträffa vi
utom tidigare nämnda hufvudsakligen från Meursii bibliotek härstammande
verk Annales sive historiæ rerum Belgicarum, tryckt i Frankfurt 1580 i
folio,3 Hugo Grotii Liber de antiquitate reipublicæ Batavicæ, Leiden 1610,4
1 Rørdam, Stephanius, s. 39.
2 Däremot har jag funnit en annan edition af Saxo som tillhört Stephanius, nämligen
Baselupplagan 1534. Denna sitter, tämligen obemärkt, inbunden i ett samlingsband (gammalt
signum Rr 106) mellan "Witichindi Res ab Henrico et Ottone I impp. gestæ m. m., Basel
1532, och Johannes Trithemii Compendium sive breviarium primi voluminis annalium de
origine francorum, Mainz 1515. Då bandet är af en typ som eljes icke förekommer i
Stephanii bibliotek och provenienstecknen för öfrigt nästan saknas, är det icke lätt att klargöra
denna volyms historia. Ett par randanmärkningar af Stephanius i det första arbetet, t. ex.
sid. 13 ff. och 23 samt De la Gardies namn 1654 visar dock hvilken väg boken kommit.
:i Gammalt signum i UB. Ii 105.
4 Denna kvartvolym innehåller äfven Joh. Jac. Chiffletii Portus Iccius Iulii Caesaris,
Antwerpen 1627.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
