Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISCELLANEA 331
Erasmus-Trykket nærmest sammen med de latinske Tryk fra 1522, og man
fejler derfor næppe meget, naar man ansætter det omtrentlige Tidspunkt for
dets Trykning til dette Aar. Lmritz MeUeni
Har det funnits ett »Collegium Societatis Jesu Hafniense»? För
några år sedan påträffade undertecknad vid en genomgång af
Vitterhetsakademiens bibliotek i Stockholm ett arbete med en proveniensanteckning, som
synes tyda på att redan tidigt en jesuitmission existerat i Danmark. Boken
är ett exemplar af Hans Svaning’s under Petrus Parvus Rosefontanus’
namn utgifna Refutatio calumniarum cuiusdam Ioannis Magni och Chronicon
sive historia Ioannis regis Daniœ in declarationem eiusdem refutationis,
tryckt i Köpenhamn 1560. Nedtill på titelbladet står följande skrifna
anteckning: »E Societ. Iesu Colleg. Haff: Inscriptus 1560». Haff: kan
väl i detta sammanhang näppeligen betyda något annat än Hafniensi.
Midtför författarnamnet Rosefontanus står den rätte författarens namn
af-slöjadt i en gammal anteckning »Ianus Svaningius ut putatur». Öfverst på
titelbladet har stått ett annat, antagligen något senare, ägarenamn, som nu
ej längre kan identifieras, då större delen däraf är försvunnen jämte en del
af titelbladet. Man kan blott urskilja orden »Liber Seuerini»; i det sista
ordet har senare en bokstaf ändrats, så att man nu närmast vill läsa [-Sere-nissifmi].-] {+Sere-
nissifmi].+} Vid midten af 1600-talet har boken ägts af Peter Carstensen Drejer,
som åren 1656—64 var rektor i Vordingborg och dog 1703 som lagman i
Trondhjem. Af dennes hand föreligger anteckningen »Ex archivo Petri
Castanei Drejer[i] 1649». Huru den sedermera kommit till Sverige är ej
lätt att säga; möjligen har det skett redan under Karl Gustafs krig. Den
ende svenske ägare, som namngifver sig på titelbladet, är en Nicolaus
Söderlingh. Med den Rosenhaneska donationen har boken öfvergått till
Vitterhetsakademien och bär där i Rosenhaneska samlingen numret 341. Då
dess yttre blad varit i ett synnerligen dåligt skick, har den, antagligen i
slutet af 1700-talet, blifvit ombunden i ett enkelt pappband.
Om den katolska motreformationen i Danmark under senare hälften af
1500-talet har den tryckta litteraturen mycket litet att berätta. Stora
samlingar till denna del af den danska kyrkohistorien hafva gjorts af prästen
och historikern Peter Willemoes Becker, hvilka samlingar dock förstördes,
när hans prästgård i Kjøng på Sjælland år 1859 härjades af eldsvåda.
Sedermera lyckades han emellertid rekonstruera större delen af sitt material
och vid Beckers död 1877 förelåg af hans hand början till en vidlyftigt
anlagd framställning öfver katolicismens försök att återintränga i Danmark.
För tiden närmast efter 1600 känner man något närmare till de katolska
propaganda-försöken,1 men ej heller för denna period föreligger någon samlad
1 Se Helweg, Den danske Kirkes Historie efter Reformationen, 1 (Khvn 1851),
s. 219 ff,; Rørdam, Kjøbenhavns Universitets Historie, 3, s. 153 ff.; Brandrud, Klosterlasse
(Kria 1895), s. 190 ff.; Duhr, Geschichte der Jesuiten in den Ländern deutscher Zunge, 2: 2,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
